Möte för nykterhetslogen Arholmabåk 1911 vid Nedergården, Kulla.
Okänd, Björkö-Arholma hembygdsförening
Björkö-Arholma hembygdsförening
Björkö- Arholma ortens Intresseförening bildades i maj 1959 och bytte namn till Björkö-Arholma hembygdsförening 2002. Verksamheten har alltid präglats av att tillvarata och utveckla bygdens intressen men också informera om/ utforska dess historia samt skapa samhörighet mellan fastboende och sommarboende.
Vi har årligen gett ut tidskriften ”Våra öar” sedan 2006. Denna tidning innehåller kvalitativa artiklar kring bygdens historia men också nutida utveckling. Föreningen har varit mycket aktiv med ett utbud av aktiviteter för såväl sommarboende som fastboende, vilket lett till en medlemsökning så vi 2024 har ca 1000 medlemmar. Under 2022 fick föreningen efter långt arbete köpa fastigheten där det en gång började. Nu pågår ett arbete för att rusta denna hembygdsgård och göra den till en av öns samlingsplatser året runt. Under 2024 återupptogs arbetet med digitalisering av foton från trakten, där det finns ett rikt material att ösa ur.
Björkö-Arholmas historia
Fram till ungefär 1850 präglades bygden av småskaligt jordbruk, lotsverksamhet, fiske och frakt inomskärs med så kallade vedjakter till bland annat Stockholm. Denna så kallade allmogeseglats skapade stora kunskaper om sjöfart och byggnation av båtar. Vid mitten av 1800-talet förändrades regelverket för allmogeseglats samtidigt som två krig, Krimkriget (1853-1856) och fransk-tyska kriget (1870 1871), bidrog till goda konjunkturer.
Under denna period exploderade byggnationen av segelfartyg i trakten, på varje tänkbar plats i öns vikar byggdes fartyg. Dessa ägdes av ett stort antal av traktens bönder som satsade på redarverksamhet och där många ur befolkningen blev kaptener eller manskap på fartygen. Omkring 1870 hade cirka 20 procent av Sveriges fraktfartyg sin hemmahamn på Vätö eller Björkö Arholma/Väddö. Under denna period blomstrade bygden och många av fastigheterna byggdes om till så kallade redargårdar med storslagna boningshus. Men i slutet av 1800 talet blev konkurrensen från modernare fraktfartyg för hård så många av rederierna gick i konkurs. Mer om denna era kan du se i det sjöfartsmuseum som finns i Simpnäs vilket drivs av vår sjömannaförening.
Under början av 1900-talet blev ön populär bland storstadens invånare så pensionat uppstod som svampar ur jorden. Många av de gamla redargårdarna anpassades för pensionatverksamhet. Denna era pågick till slutet av 50-talet då den drömmen om den egna sommarstugan växte. Idag finns ett stort antal fritidsboenden på ön och en fast befolkning om ca 400 personer. Men området har också stora områden med öppna landskap och bibehållen natur.