"Lysekil. Stenhuggare Johanssons trädgård."
"Foto D70 Dan Samuelson 1924. Köpt av dens. Dec. 1958."
Trädgård med hög stenmur i gammalt stenbrott. Stenmuren börjar på var sin sida av ett litet hus som är inklämt, det finns även en grind.
"Stenhuggaren Johan Augusts trädgård i Bad ...
Trädgård med hög stenmur i gammalt stenbrott. Stenmuren börjar på var sin sida av ett litet hus som är inklämt, det finns även en grind.
"Stenhuggaren Johan Augusts trädgård i Badhusberget, var en mycket märklig anläggning. Denne man som var en utpräglad och duktig stenhuggare längtade tydligen tillbaka till "torvan" och anlade därför denna mönsterträdgård innanför den egenhändigt uppförda ringmuren.
Varje uns av denna i denna "hage", skrapades ihop från olika bergsskrevor och bars till den blivande odlingen. Flera fruktträd planterades och ympades. Anläggningen blev efter hand en stor sevärdhet både för "badgäster" (som det då hette) och närboende.
Trots sin lilla vaktstuga och den höga muren, så lyckades några vandaler ändå ta sig in i anläggningen och delvis spoliera den, varefter Johan i vredesmod rev ner det hela.
... fanns det "marodörer", som inte kunde låta bli att fördärva det, som flitiga människor skapat.
En av de främsta "stenhuggarodlarna", var den legendariske Johan August. Något efternamn förekom aldrig, för alla visste vem Johan August var. Han mutade i alla fall in ett ganska stort område och omgav detta med en bastant stenmur, som säkert var två och en halv meter hög och med två ingångar och till och med en liten stuga att övernatta i. Detta var nog helt nödvändigt, i alla fall under den tid då frukten mognade. Johan hade nämligen i sin odling flera vackra fruktträd som han själv dragit upp och när frukten mognade, så fanns det flera små munnar som gärna ville smaka. Johan delade nog gärna med sig av sin frukt, men var mycket rädd om sina fina fruktträd. Johans trädgård var belägen mitt i det nuvarande Badhusbergsområdet, men det fanns minst en muromgärdad odlare till i bergen vid Bansvik strax norr om nuvarande ålderdomshemmet och det var heller ingen dålig anläggning.
Johan Augusts lilla lustgård blev med tiden så välkänd, att den även blev ett utflyktsmål för badgäster som besökte Lysekil och vi ungar visade ofta vägen dit, för den var inte så lätt att finna i stenöknen och därvid kunde man också förtjäna sig en femöring."
Utdrag ur boken "Betydelsefulla burkar i Bohuslän" av K.G. Andersson (Carla), 2007.
Daniel (Dan) Samuelsson, ingenjör och dokumentärfotograf, föddes 24 april 1893 i Kungshamn, Bohuslän. Han växte upp med sex syskon i ett frikyrkligt hem på Smögen i Bohuslän. Fadern hette Johan Samuelsson (1854 – 1908) och modern Christina Carlsson (1856 – 1930). Fadern var fiskare som ung men följde sin religiösa kallelse och övergick till att bli predikant på heltid. Han kallades ”Bohusläns apostel” och seglade längs hela Bohuskusten i en liten garnbåt, mycket efterfrågad och uppskattad vart han än kom. Ingen av familjens barn, fem söner och en dotter, döptes i Svenska kyrkan. Maken dog tidigt och för att klara familjens försörjning öppnade Christina Carlsson en diverseaffär och blev handlande på Smögen. Dan Samuelsson fick börja försörja sig som 15-åring men skaffade tidigt sin första kamera, en Kodak lådkamera med landskapslins. Även flera av bröderna fotograferade och sålde bilder till olika tidningar, delvis för att kunna finanserna högre studier efter folkskolan.
Efter ingenjörsstudier på Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg flyttade Dan Samuelsson till Nyköping 1922 och anställdes som schaktmästare men hade svårt att försörja sig som ingenjör och blev arbetslös 1923. Då flyttade han hem till Smögen igen där han fotograferade och sålde bilder. Han deltog samtidigt framgångsrikt i olika fototävlingar. 1924 fick han i uppdrag av Svenska Turistföreningen att åka runt i Bohuslän och fotografera sevärdheter. Under vår och sommar fotograferar han arbetliv och miljöer i fiskelägen och landskap.
Hösten 1924 anställdes han vid lantbruksingenjörsnämnden i Södermanland och bosatte sig i Nyköping där han sedan blev kvar resten av livet. Här träffade han sin hustru och paret gifte sig 1928.
Dan Samuelsson blev en duktig fotograf och hade nog också kunnat försörja sig som sådan. Genom sitt arbete med många resor i länet - då kameran alltid var med - passade på att dokumentera människor, miljöer, arbetsliv och fritid i Södermanland. Han var en noggrann fotograf, med teknisk skicklighet och sinne för bildkomposition Trots sina kunskaper framkallade han inte sina bilder själv utan lämnade alltid in sitt material för bearbetning. Många av hans bilder är publicerade i flera tidskrifter och tidningar. Han medverkar med ett hundratal fotografier i bokverket Bilder från Sverige, tryckt 1928.
Dan Samuelssons negativarkiv om 5 000 bilder finns på Sörmlands museum i Nyköping och på Nyköpings kommun. Bildsamlingar finns också på Bohusläns museum, Nordiska museet och Hallands konstmuseum i Halmstad. Ett mindre antal bilder finns även på Vitlycke museum i Tanum, Bohuslän.
Litteratur:
Bilder från Sverige. Femhundratjugotre originalfotografier, belysande natur och kultur i gången tid och nutid. Svenska Journalen under redaktion avAnders Billow.Nordisk Rotogravyr, Stockholm 1928.
Hammar, Stefan: Det förgångnas spegel. Nyköpings ateljé- och porträttfotografer, 1840-1960. Sörmlands museum. Nyköping 1998.
Quirin, Bertil: Bohuslän i svartvitt. Fotografier och berättelser från det gångna seklet, s. 324 Dan Samuelsson. Bertil Quirin Förlag 2001.
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».