Huvudliggaren (år 1876):
"12262 Handklä fr. Glimåkra sn, Ö. Göinge hd, Skåne. Inköpt av Skånska fornminnesföreningen gm K.A Holmgren jämte 12257-12262 - 25 kr."
Katalogkort:
Inga ytterligare uppgifter.
Kvadratiskt kläde i fint handvävt tuskaftat linnetyg, broderier i vitt lingarn. En 2,3 cm bred broderad kantbård följer alla sidor. Kvadratiska hörnbroderier, 10 x 10 cm, i alla hörn. Broderierna består av rombiska, kvadratiska och rektangulära former. Utdragssöm i kanterna av bården och hörnboderierna. Broderierna utförda i rätlinjig plattsöm, utskuren söm, hopdragssöm och utdragssöm. Handknypplad uddspets, 1,5 cm bred utmed alla sidor. I ena hörnet en rund dekor med broderier i tuskaftat vitt linne, 7 cm i diameter. Broderier i rätlinjig plattsöm i blått och rosa lingarn. Knypplad kantspets i vit lingarn med rosa inslag. Hörndekoren är fäst i en lagetterad hank på klädet baksida. Liknade hankar finns även i de andra hörnen.
Utdrag ur Svensson Sigfrid, (1935). Skånes Folkdräkter, en dräkthistorisk undersökning 1500 - 1900. Stockholm: Nordiska Museets Handlingar: 3, sid. 262 - 263: "Härmed kan sammanställas Linnés uppgift från Göinge: 'Torrklädet' är et linne armkläde, wid kanterna genombåradt och sydt samt med spetsar kantadt och med wippor i hörnen utsiradt'. Dessa benämningar - 'näsduk', 'torrkläde' och 'armkläde' - förekomma i bouppteckningarna redan vid 1700-talet början och åsyfta tydligen då en duk, som burits på armen eller hållits i handen...Från Ö. Göinge omtalar Eva Vigstsröm, att till fästmögåvorna också hörde en 'kinnaklud' och enligt beskrivning var denna av fullkomligt samma utseende som armklädet. Om dess användning säges: 'Denna klut bands helt utbredd öfver brudens hår, då hon red eller åkte till kyrkan.' Samma bruk har förekommit i Ingelstad: 'Under resan till och från kyrkan hade bruden öfwer locken, liksom öfwer kluten, ett 'hyeklä', ett fyrkantigt tygstycke af linne med genombrutet arbete.'. Enligt Wistrand användes samma plagg även vid kyrkobesök och resor och Svanander omtalar hyeklädets användning till sorgdräkten, fig 242. Att armkläde och hyekläde förkomma samtidigt i bouppteckningarna torde bero på en senare differentiering. Ett och samma slags linneduk har kunnat användas som förningsduk, 'bokkläde' och 'gudmoraklut' (som bars av faddrarna ovikt och fäst under hakan på samma sätt som hyeklädet)."
Lästips: Håkan Nilsson, Röepäls, klut och skörtatröja, s. 28-41.
Östelens folkdräkter, Ystadiana 2000. Ystads Formninnesförening. Ystad 2000.
/Inga-Lill Eliasson 2008-08-27