1
5
100
Huvudliggaren: "Dopkass från Leksands sn. Från Gärde by." Dopkass av flaknäver med handtag. Kassen - korgen - har en långsmal rektangulär form. Flera lager av näver har vikts och sytts ihop med rottågor. Botten med spridda förstygn, sidor och gavlar med förstygn. På kassens övre långsidor finns en "krage", 3,5 cm bred. På långsidorna ligger fyra stora kryss i rött och grönt ylletyg, gavlarna består av två ylletygskryss, mellan kryssen ligger en 2,5 cm bred näverremsa. I fästpunterna ligger små ylletygslappar. Kanten har en kluven vidja lagd på utsidan av sidoväggen med en platta sidan inåt. Vidjan är fäst med en tät lindning av rottågor, med lindningen följer en grön ylletygremsa. Sidohandtaget består av en bågformad käpp, fastsurrad i ändarna, i mitten och i kassens övre kant. Ett vittt bomullsband i tuskaft är fastsytt runt ena handtaget. i änden på det 16 cm långa bandet är en smidd krok fastknuten. Kroken användes som fästanordnig. I botten finns 13 st brända runda hål, 1,5 cm i diameter. De går inte helt igenom. Anm: Ett hörn har spruckit helt, mycket trasig i ett annat. Övre kant på en gavel är mycket trasig. Det mesta av ylletygsdekorationen saknas. Dopkass, barnkass eller kristningskass som den också kallas, är en korg eller vagga som förekommit mest i övre Dalarna, men även i Väster- och Österdalarna och i södra Härjedalen. Den användes till dopet och andra kyrkobesök och som sovplats i hemmet. Den kunde också bäras på ryggen, då hade man ett långt band som lindades runt handtagen och sedan runt axlarna på kvinnan. Till kassen kunde höra en dopsticka, i den skar man in barnets initialer, födelsedag och år. /Inga-Lill Eliasson 2006-05-08
Photo: Kristensson, Karolina / Nordiska museet
Huvudliggaren: "Dopkass från Leksands sn. Från Gärde by." Dopkass av flaknäver med handtag. Kassen - korgen - har en långsmal rektangulär form. Flera lager av näver har vikts och sytts ihop med rottågor. Botten med spridda förstygn, sidor och gavlar med förstygn. På kassens övre långsidor finns en "krage", 3,5 cm bred. På långsidorna ligger fyra stora kryss i rött och grönt ylletyg, gavlarna består av två ylletygskryss, mellan kryssen ligger en 2,5 cm bred näverremsa. I fästpunterna ligger små ylletygslappar. Kanten har en kluven vidja lagd på utsidan av sidoväggen med en platta sidan inåt. Vidjan är fäst med en tät lindning av rottågor, med lindningen följer en grön ylletygremsa. Sidohandtaget består av en bågformad käpp, fastsurrad i ändarna, i mitten och i kassens övre kant. Ett vittt bomullsband i tuskaft är fastsytt runt ena handtaget. i änden på det 16 cm långa bandet är en smidd krok fastknuten. Kroken användes som fästanordnig. I botten finns 13 st brända runda hål, 1,5 cm i diameter. De går inte helt igenom. Anm: Ett hörn har spruckit helt, mycket trasig i ett annat. Övre kant på en gavel är mycket trasig. Det mesta av ylletygsdekorationen saknas. Dopkass, barnkass eller kristningskass som den också kallas, är en korg eller vagga som förekommit mest i övre Dalarna, men även i Väster- och Österdalarna och i södra Härjedalen. Den användes till dopet och andra kyrkobesök och som sovplats i hemmet. Den kunde också bäras på ryggen, då hade man ett långt band som lindades runt handtagen och sedan runt axlarna på kvinnan. Till kassen kunde höra en dopsticka, i den skar man in barnets initialer, födelsedag och år. /Inga-Lill Eliasson 2006-05-08
Photo: Kristensson, Karolina / Nordiska museet
Huvudliggaren: "Dopkass från Leksands sn. Från Gärde by." Dopkass av flaknäver med handtag. Kassen - korgen - har en långsmal rektangulär form. Flera lager av näver har vikts och sytts ihop med rottågor. Botten med spridda förstygn, sidor och gavlar med förstygn. På kassens övre långsidor finns en "krage", 3,5 cm bred. På långsidorna ligger fyra stora kryss i rött och grönt ylletyg, gavlarna består av två ylletygskryss, mellan kryssen ligger en 2,5 cm bred näverremsa. I fästpunterna ligger små ylletygslappar. Kanten har en kluven vidja lagd på utsidan av sidoväggen med en platta sidan inåt. Vidjan är fäst med en tät lindning av rottågor, med lindningen följer en grön ylletygremsa. Sidohandtaget består av en bågformad käpp, fastsurrad i ändarna, i mitten och i kassens övre kant. Ett vittt bomullsband i tuskaft är fastsytt runt ena handtaget. i änden på det 16 cm långa bandet är en smidd krok fastknuten. Kroken användes som fästanordnig. I botten finns 13 st brända runda hål, 1,5 cm i diameter. De går inte helt igenom. Anm: Ett hörn har spruckit helt, mycket trasig i ett annat. Övre kant på en gavel är mycket trasig. Det mesta av ylletygsdekorationen saknas. Dopkass, barnkass eller kristningskass som den också kallas, är en korg eller vagga som förekommit mest i övre Dalarna, men även i Väster- och Österdalarna och i södra Härjedalen. Den användes till dopet och andra kyrkobesök och som sovplats i hemmet. Den kunde också bäras på ryggen, då hade man ett långt band som lindades runt handtagen och sedan runt axlarna på kvinnan. Till kassen kunde höra en dopsticka, i den skar man in barnets initialer, födelsedag och år. /Inga-Lill Eliasson 2006-05-08
Photo: Kristensson, Karolina / Nordiska museet
Huvudliggaren: "Dopkass från Leksands sn. Från Gärde by." Dopkass av flaknäver med handtag. Kassen - korgen - har en långsmal rektangulär form. Flera lager av näver har vikts och sytts ihop med rottågor. Botten med spridda förstygn, sidor och gavlar med förstygn. På kassens övre långsidor finns en "krage", 3,5 cm bred. På långsidorna ligger fyra stora kryss i rött och grönt ylletyg, gavlarna består av två ylletygskryss, mellan kryssen ligger en 2,5 cm bred näverremsa. I fästpunterna ligger små ylletygslappar. Kanten har en kluven vidja lagd på utsidan av sidoväggen med en platta sidan inåt. Vidjan är fäst med en tät lindning av rottågor, med lindningen följer en grön ylletygremsa. Sidohandtaget består av en bågformad käpp, fastsurrad i ändarna, i mitten och i kassens övre kant. Ett vittt bomullsband i tuskaft är fastsytt runt ena handtaget. i änden på det 16 cm långa bandet är en smidd krok fastknuten. Kroken användes som fästanordnig. I botten finns 13 st brända runda hål, 1,5 cm i diameter. De går inte helt igenom. Anm: Ett hörn har spruckit helt, mycket trasig i ett annat. Övre kant på en gavel är mycket trasig. Det mesta av ylletygsdekorationen saknas. Dopkass, barnkass eller kristningskass som den också kallas, är en korg eller vagga som förekommit mest i övre Dalarna, men även i Väster- och Österdalarna och i södra Härjedalen. Den användes till dopet och andra kyrkobesök och som sovplats i hemmet. Den kunde också bäras på ryggen, då hade man ett långt band som lindades runt handtagen och sedan runt axlarna på kvinnan. Till kassen kunde höra en dopsticka, i den skar man in barnets initialer, födelsedag och år. /Inga-Lill Eliasson 2006-05-08
Photo: Kristensson, Karolina / Nordiska museet
Huvudliggaren: "Dopkass från Leksands sn. Från Gärde by." Dopkass av flaknäver med handtag. Kassen - korgen - har en långsmal rektangulär form. Flera lager av näver har vikts och sytts ihop med rottågor. Botten med spridda förstygn, sidor och gavlar med förstygn. På kassens övre långsidor finns en "krage", 3,5 cm bred. På långsidorna ligger fyra stora kryss i rött och grönt ylletyg, gavlarna består av två ylletygskryss, mellan kryssen ligger en 2,5 cm bred näverremsa. I fästpunterna ligger små ylletygslappar. Kanten har en kluven vidja lagd på utsidan av sidoväggen med en platta sidan inåt. Vidjan är fäst med en tät lindning av rottågor, med lindningen följer en grön ylletygremsa. Sidohandtaget består av en bågformad käpp, fastsurrad i ändarna, i mitten och i kassens övre kant. Ett vittt bomullsband i tuskaft är fastsytt runt ena handtaget. i änden på det 16 cm långa bandet är en smidd krok fastknuten. Kroken användes som fästanordnig. I botten finns 13 st brända runda hål, 1,5 cm i diameter. De går inte helt igenom. Anm: Ett hörn har spruckit helt, mycket trasig i ett annat. Övre kant på en gavel är mycket trasig. Det mesta av ylletygsdekorationen saknas. Dopkass, barnkass eller kristningskass som den också kallas, är en korg eller vagga som förekommit mest i övre Dalarna, men även i Väster- och Österdalarna och i södra Härjedalen. Den användes till dopet och andra kyrkobesök och som sovplats i hemmet. Den kunde också bäras på ryggen, då hade man ett långt band som lindades runt handtagen och sedan runt axlarna på kvinnan. Till kassen kunde höra en dopsticka, i den skar man in barnets initialer, födelsedag och år. /Inga-Lill Eliasson 2006-05-08
Photo: Eriksson, Elisabeth / Nordiska museet
Accept license and download photo