1
2
100
Kvinnotröja av tunn grön vadmal, med långt skört. 2 framstycken sidstycken med 2 infällda skörtkilar på var sida, ett ryggstycke med skörtsprund i sidsömmarna, mitt bak en kilformad appliktion av gult sidenband som skall se ut som skörtkilarna som också är markerade med gult sidenband. Svängda framkanter med 3 par svartlackerade fabrikstillverkade hakar och hyskor med glesa mellanrum, upptill är framkanterna infodrade med grön vadmal och nedtill i skörtet med röd. Isydd ärm med en söm, uppslag av rött kläde. Kring alla kanter och längs alla sömmar gula sidenband. Foder av vit bomullsflanell. På insidan av skörtsprunden löper mönstervävda band i rött ullgarn på vit botten. Tröjan är till övervägande delen handsydd , men har en del maskinsydda sömmar. Antagligen är de gula sidenbanden nyare än tröjan och har ersatt äldre band i gult halvsiden som sitter kvar på ärmuppslagen. Även flanellfodret verkar vara sekundärt, liksom den gröna infodringen på höger sida. man kan se att tröjan är "uppfixad" kanske inför att förvärvas av museet. Står som brudtröja i huvudliggaren. "På Sollerön ansåg man att gröntröjan hörde till gift kvinnas dräkt, den var fästegåva. Gröntröjan kunde även vara av kläde, ´helklädeströja´." "Gröntröjan var den finaste och användes vid bröllop. Samt av kvinnor som nyss fött barn. Så snart de blevo så pass friska att de kunde gå till kyrkan skulle de dit. Och sitta långt fram med gröntröjan på sig. Annars för det mesta begagnades vittröjor, helst i fastan."/E.Odstedt, sid 309 Den gröna färgen är ojämnt blekt. /Berit Eldvik 2010-11-08
Photo: Djerf, Mona-Lisa / Nordiska museet
Kvinnotröja av tunn grön vadmal, med långt skört. 2 framstycken sidstycken med 2 infällda skörtkilar på var sida, ett ryggstycke med skörtsprund i sidsömmarna, mitt bak en kilformad appliktion av gult sidenband som skall se ut som skörtkilarna som också är markerade med gult sidenband. Svängda framkanter med 3 par svartlackerade fabrikstillverkade hakar och hyskor med glesa mellanrum, upptill är framkanterna infodrade med grön vadmal och nedtill i skörtet med röd. Isydd ärm med en söm, uppslag av rött kläde. Kring alla kanter och längs alla sömmar gula sidenband. Foder av vit bomullsflanell. På insidan av skörtsprunden löper mönstervävda band i rött ullgarn på vit botten. Tröjan är till övervägande delen handsydd , men har en del maskinsydda sömmar. Antagligen är de gula sidenbanden nyare än tröjan och har ersatt äldre band i gult halvsiden som sitter kvar på ärmuppslagen. Även flanellfodret verkar vara sekundärt, liksom den gröna infodringen på höger sida. man kan se att tröjan är "uppfixad" kanske inför att förvärvas av museet. Står som brudtröja i huvudliggaren. "På Sollerön ansåg man att gröntröjan hörde till gift kvinnas dräkt, den var fästegåva. Gröntröjan kunde även vara av kläde, ´helklädeströja´." "Gröntröjan var den finaste och användes vid bröllop. Samt av kvinnor som nyss fött barn. Så snart de blevo så pass friska att de kunde gå till kyrkan skulle de dit. Och sitta långt fram med gröntröjan på sig. Annars för det mesta begagnades vittröjor, helst i fastan."/E.Odstedt, sid 309 Den gröna färgen är ojämnt blekt. /Berit Eldvik 2010-11-08
Photo: Djerf, Mona-Lisa / Nordiska museet
Accept license and download photo