1
2
100
594 Landskap BOHUSLÄN 503 Kön KVINNA Kvadratisk svart schalett av sidenrips med påsytt crepetyg, troligen av silke. Runt schaletten är en 13 cm bred remsa av dubbelvikt crepe fastsydd. Över halva schalettens bottentyg är en närmast triangelformad bit av crepetyget fastsydd. På den crepetäckta sidan av schaletten finns en bred passpoal av samma tyg som dekoration längs kanterna, innanför den påsydda remsan. Handsytt. Crepetyget är tillverkat genom goffrering = fin, oregelbunden mönster- veckning. Tillvägagångssättet beskrivs i Nordisk Familjebok, se museets bibliotek. (Sorgflor av detta tyg kallades krusflor.) Schaletter med påsytt crepetyg användes som sorgschaletter i Bohuslän. Denna har tillhört Maria Thorberntsson f 1875 i Högås d 1960 i Skredsvik, mamma till givaren. En lagning i bottentyget.Bristningar och ett par små hål i crepetyget. Litt; Hagberg, Louise, När döden gästar, Stockholm 1937, sid. 274. Omkatalogiserat 1997-05-20 VBT
Photo: Bohusläns museum
594 Landskap BOHUSLÄN 503 Kön KVINNA Kvadratisk svart schalett av sidenrips med påsytt crepetyg, troligen av silke. Runt schaletten är en 13 cm bred remsa av dubbelvikt crepe fastsydd. Över halva schalettens bottentyg är en närmast triangelformad bit av crepetyget fastsydd. På den crepetäckta sidan av schaletten finns en bred passpoal av samma tyg som dekoration längs kanterna, innanför den påsydda remsan. Handsytt. Crepetyget är tillverkat genom goffrering = fin, oregelbunden mönster- veckning. Tillvägagångssättet beskrivs i Nordisk Familjebok, se museets bibliotek. (Sorgflor av detta tyg kallades krusflor.) Schaletter med påsytt crepetyg användes som sorgschaletter i Bohuslän. Denna har tillhört Maria Thorberntsson f 1875 i Högås d 1960 i Skredsvik, mamma till givaren. En lagning i bottentyget.Bristningar och ett par små hål i crepetyget. Litt; Hagberg, Louise, När döden gästar, Stockholm 1937, sid. 274. Omkatalogiserat 1997-05-20 VBT
Photo: Bohusläns museum
Accept license and download photo