1
8
100
En litet ljusbrunt skinnfodral som innehåller en motbok. Motboken är ett litet löstagbart häfte i papper inuti skinnfodralet. På skinnfodralets framsida står det Motbok skrivet med guldpenna. Under texten finns en flaska och två glas, målat med guldpenna. Uppe till vänster på skinnfodralets framsida, finns bokstäverna J.K skrivna med guldpenna. På framsidan av pappershäfet står det: Denna motbok gäller för inköp av spritdrycker och vin i aktiebolaget Göteborgssystemet utminuteringsaffär, Korsvägen 13. Inuti häftet finns också ett ransoneringskort för inköp av matfett, fläsk och kött. På motbokens övre högra hörn, finns ett utstansat nummer: M5261 Motboken användes i Sverige 1919-1955. Boken var avsedd att begränsa alkoholkonsumtionen. Boken som snarare var ett litet häfte, innehöll spalter för markering om inköp, samt datum för varje köptillfälle. Det var framförallt männen som fick ha motbok. Det var läkaren Ivan Bratt som var upphovsmannen till denna lag. Motboken som användes under namnet Brattsystemet, skulle reglera inköp och därmed konsumtion av alkoholhaltiga drycker. Från början var ransoneringen en eller två liter i månaden. Personens sociala status var avgörande för storleken på ransonen. Det som styrde tilldelningen kunde vara position i samhället, kön, inkomst och tillgångar. När systemet avskaffades utspelades glädjescener i Stockholms stad.
Photo: Andersson, Patrik / Mölndals stadsmuseum
En litet ljusbrunt skinnfodral som innehåller en motbok. Motboken är ett litet löstagbart häfte i papper inuti skinnfodralet. På skinnfodralets framsida står det Motbok skrivet med guldpenna. Under texten finns en flaska och två glas, målat med guldpenna. Uppe till vänster på skinnfodralets framsida, finns bokstäverna J.K skrivna med guldpenna. På framsidan av pappershäfet står det: Denna motbok gäller för inköp av spritdrycker och vin i aktiebolaget Göteborgssystemet utminuteringsaffär, Korsvägen 13. Inuti häftet finns också ett ransoneringskort för inköp av matfett, fläsk och kött. På motbokens övre högra hörn, finns ett utstansat nummer: M5261 Motboken användes i Sverige 1919-1955. Boken var avsedd att begränsa alkoholkonsumtionen. Boken som snarare var ett litet häfte, innehöll spalter för markering om inköp, samt datum för varje köptillfälle. Det var framförallt männen som fick ha motbok. Det var läkaren Ivan Bratt som var upphovsmannen till denna lag. Motboken som användes under namnet Brattsystemet, skulle reglera inköp och därmed konsumtion av alkoholhaltiga drycker. Från början var ransoneringen en eller två liter i månaden. Personens sociala status var avgörande för storleken på ransonen. Det som styrde tilldelningen kunde vara position i samhället, kön, inkomst och tillgångar. När systemet avskaffades utspelades glädjescener i Stockholms stad.
Photo: Andersson, Patrik / Mölndals stadsmuseum
En litet ljusbrunt skinnfodral som innehåller en motbok. Motboken är ett litet löstagbart häfte i papper inuti skinnfodralet. På skinnfodralets framsida står det Motbok skrivet med guldpenna. Under texten finns en flaska och två glas, målat med guldpenna. Uppe till vänster på skinnfodralets framsida, finns bokstäverna J.K skrivna med guldpenna. På framsidan av pappershäfet står det: Denna motbok gäller för inköp av spritdrycker och vin i aktiebolaget Göteborgssystemet utminuteringsaffär, Korsvägen 13. Inuti häftet finns också ett ransoneringskort för inköp av matfett, fläsk och kött. På motbokens övre högra hörn, finns ett utstansat nummer: M5261 Motboken användes i Sverige 1919-1955. Boken var avsedd att begränsa alkoholkonsumtionen. Boken som snarare var ett litet häfte, innehöll spalter för markering om inköp, samt datum för varje köptillfälle. Det var framförallt männen som fick ha motbok. Det var läkaren Ivan Bratt som var upphovsmannen till denna lag. Motboken som användes under namnet Brattsystemet, skulle reglera inköp och därmed konsumtion av alkoholhaltiga drycker. Från början var ransoneringen en eller två liter i månaden. Personens sociala status var avgörande för storleken på ransonen. Det som styrde tilldelningen kunde vara position i samhället, kön, inkomst och tillgångar. När systemet avskaffades utspelades glädjescener i Stockholms stad.
Photo: Andersson, Patrik / Mölndals stadsmuseum
En litet ljusbrunt skinnfodral som innehåller en motbok. Motboken är ett litet löstagbart häfte i papper inuti skinnfodralet. På skinnfodralets framsida står det Motbok skrivet med guldpenna. Under texten finns en flaska och två glas, målat med guldpenna. Uppe till vänster på skinnfodralets framsida, finns bokstäverna J.K skrivna med guldpenna. På framsidan av pappershäfet står det: Denna motbok gäller för inköp av spritdrycker och vin i aktiebolaget Göteborgssystemet utminuteringsaffär, Korsvägen 13. Inuti häftet finns också ett ransoneringskort för inköp av matfett, fläsk och kött. På motbokens övre högra hörn, finns ett utstansat nummer: M5261 Motboken användes i Sverige 1919-1955. Boken var avsedd att begränsa alkoholkonsumtionen. Boken som snarare var ett litet häfte, innehöll spalter för markering om inköp, samt datum för varje köptillfälle. Det var framförallt männen som fick ha motbok. Det var läkaren Ivan Bratt som var upphovsmannen till denna lag. Motboken som användes under namnet Brattsystemet, skulle reglera inköp och därmed konsumtion av alkoholhaltiga drycker. Från början var ransoneringen en eller två liter i månaden. Personens sociala status var avgörande för storleken på ransonen. Det som styrde tilldelningen kunde vara position i samhället, kön, inkomst och tillgångar. När systemet avskaffades utspelades glädjescener i Stockholms stad.
Photo: Andersson, Patrik / Mölndals stadsmuseum
En litet ljusbrunt skinnfodral som innehåller en motbok. Motboken är ett litet löstagbart häfte i papper inuti skinnfodralet. På skinnfodralets framsida står det Motbok skrivet med guldpenna. Under texten finns en flaska och två glas, målat med guldpenna. Uppe till vänster på skinnfodralets framsida, finns bokstäverna J.K skrivna med guldpenna. På framsidan av pappershäfet står det: Denna motbok gäller för inköp av spritdrycker och vin i aktiebolaget Göteborgssystemet utminuteringsaffär, Korsvägen 13. Inuti häftet finns också ett ransoneringskort för inköp av matfett, fläsk och kött. På motbokens övre högra hörn, finns ett utstansat nummer: M5261 Motboken användes i Sverige 1919-1955. Boken var avsedd att begränsa alkoholkonsumtionen. Boken som snarare var ett litet häfte, innehöll spalter för markering om inköp, samt datum för varje köptillfälle. Det var framförallt männen som fick ha motbok. Det var läkaren Ivan Bratt som var upphovsmannen till denna lag. Motboken som användes under namnet Brattsystemet, skulle reglera inköp och därmed konsumtion av alkoholhaltiga drycker. Från början var ransoneringen en eller två liter i månaden. Personens sociala status var avgörande för storleken på ransonen. Det som styrde tilldelningen kunde vara position i samhället, kön, inkomst och tillgångar. När systemet avskaffades utspelades glädjescener i Stockholms stad.
Photo: Andersson, Patrik / Mölndals stadsmuseum
En litet ljusbrunt skinnfodral som innehåller en motbok. Motboken är ett litet löstagbart häfte i papper inuti skinnfodralet. På skinnfodralets framsida står det Motbok skrivet med guldpenna. Under texten finns en flaska och två glas, målat med guldpenna. Uppe till vänster på skinnfodralets framsida, finns bokstäverna J.K skrivna med guldpenna. På framsidan av pappershäfet står det: Denna motbok gäller för inköp av spritdrycker och vin i aktiebolaget Göteborgssystemet utminuteringsaffär, Korsvägen 13. Inuti häftet finns också ett ransoneringskort för inköp av matfett, fläsk och kött. På motbokens övre högra hörn, finns ett utstansat nummer: M5261 Motboken användes i Sverige 1919-1955. Boken var avsedd att begränsa alkoholkonsumtionen. Boken som snarare var ett litet häfte, innehöll spalter för markering om inköp, samt datum för varje köptillfälle. Det var framförallt männen som fick ha motbok. Det var läkaren Ivan Bratt som var upphovsmannen till denna lag. Motboken som användes under namnet Brattsystemet, skulle reglera inköp och därmed konsumtion av alkoholhaltiga drycker. Från början var ransoneringen en eller två liter i månaden. Personens sociala status var avgörande för storleken på ransonen. Det som styrde tilldelningen kunde vara position i samhället, kön, inkomst och tillgångar. När systemet avskaffades utspelades glädjescener i Stockholms stad.
Photo: Andersson, Patrik / Mölndals stadsmuseum
En litet ljusbrunt skinnfodral som innehåller en motbok. Motboken är ett litet löstagbart häfte i papper inuti skinnfodralet. På skinnfodralets framsida står det Motbok skrivet med guldpenna. Under texten finns en flaska och två glas, målat med guldpenna. Uppe till vänster på skinnfodralets framsida, finns bokstäverna J.K skrivna med guldpenna. På framsidan av pappershäfet står det: Denna motbok gäller för inköp av spritdrycker och vin i aktiebolaget Göteborgssystemet utminuteringsaffär, Korsvägen 13. Inuti häftet finns också ett ransoneringskort för inköp av matfett, fläsk och kött. På motbokens övre högra hörn, finns ett utstansat nummer: M5261 Motboken användes i Sverige 1919-1955. Boken var avsedd att begränsa alkoholkonsumtionen. Boken som snarare var ett litet häfte, innehöll spalter för markering om inköp, samt datum för varje köptillfälle. Det var framförallt männen som fick ha motbok. Det var läkaren Ivan Bratt som var upphovsmannen till denna lag. Motboken som användes under namnet Brattsystemet, skulle reglera inköp och därmed konsumtion av alkoholhaltiga drycker. Från början var ransoneringen en eller två liter i månaden. Personens sociala status var avgörande för storleken på ransonen. Det som styrde tilldelningen kunde vara position i samhället, kön, inkomst och tillgångar. När systemet avskaffades utspelades glädjescener i Stockholms stad.
Photo: Andersson, Patrik / Mölndals stadsmuseum
En litet ljusbrunt skinnfodral som innehåller en motbok. Motboken är ett litet löstagbart häfte i papper inuti skinnfodralet. På skinnfodralets framsida står det Motbok skrivet med guldpenna. Under texten finns en flaska och två glas, målat med guldpenna. Uppe till vänster på skinnfodralets framsida, finns bokstäverna J.K skrivna med guldpenna. På framsidan av pappershäfet står det: Denna motbok gäller för inköp av spritdrycker och vin i aktiebolaget Göteborgssystemet utminuteringsaffär, Korsvägen 13. Inuti häftet finns också ett ransoneringskort för inköp av matfett, fläsk och kött. På motbokens övre högra hörn, finns ett utstansat nummer: M5261 Motboken användes i Sverige 1919-1955. Boken var avsedd att begränsa alkoholkonsumtionen. Boken som snarare var ett litet häfte, innehöll spalter för markering om inköp, samt datum för varje köptillfälle. Det var framförallt männen som fick ha motbok. Det var läkaren Ivan Bratt som var upphovsmannen till denna lag. Motboken som användes under namnet Brattsystemet, skulle reglera inköp och därmed konsumtion av alkoholhaltiga drycker. Från början var ransoneringen en eller två liter i månaden. Personens sociala status var avgörande för storleken på ransonen. Det som styrde tilldelningen kunde vara position i samhället, kön, inkomst och tillgångar. När systemet avskaffades utspelades glädjescener i Stockholms stad.
Photo: Andersson, Patrik / Mölndals stadsmuseum
Accept license and download photo