1
5
100
Brev 1906-09-22 från John och Ester Bauer till Emma, Josef, Hjalmar och Ernst Bauer, bestående av sex sidor skrivna på fram- och baksidan av två vikta pappersark, varav den ena är ett dubbelblad. Huvudsaklig skrift handskriven med svart bläck samt blyerts. De första fem sidorna, samt halva sjätte är skriven av Ester i svart bläck, med några ord på tvären i blyerts, och resterande halva sjätte sidan är skriven av John i blyerts. . BREVAVSKRIFT: . [Sida 1] [Längst upp tryckt text: HOTEL BRISTOL - CAPRI, F. FILIPPO PROP. H IÄCKEL DIRECTEUR, 22.9 08. på tvären på vänster sida: TIP.LIT-P. & C. PORPORA-NAPOLI] Kära Mamma, pappa, Hjalmar och Ernst. Hjärtligt tack för brefvet, det kommer alltid med frisk skogsdoft och upplifvar våra solstekta själar. Skrif bara litet oftare. För tillfället ha vi det bra. Vi vältra oss i Medelhafvets blåa vågor och solsteka oss på [överstruket ord, inskrivet: dess kullerstenar, sedan gå vi hem och äta god mat serverad af en uppassare i frack och gummisulor. Vi bo i ett Italienskt pensionat och maten är värkligen förstklassig. (middagar 7 rätter) För ungefär en vecka sen gjorde vi en af våra intresantaste resor. Vi voro i Pompei och vi besteg Vesuvius. Ja, det var . [Sida 2] en färd som var både ansträngande och intressant. Vi voro i sällskap med en dansk dokt. och hans dotter. Det kändes underligt att gå i samma gator och portar där folk för nära 2 tusen år sedan rusade fram i döds- ångest. (De ha afgjutningar efter mänskor och djur i de mäst förtviflade och förvridna ställningar.) Deras kultur stod antagligen mycket högt, deras konst, serskildt deras skulptur, är bland det vackraste jag [överstruket: h--] sett. Badanstalter fanns det godt om, de måtte tydligen ha varit det moderna Italiens fullkomliga motsatser i fråga om renlighet. På kvällen i sol- nedgången startade vi Vesuviusfärden. Vi bestego hästarna - jo det är verkligen sant - vi redo allihopa - Vi bestego hästarna, som sagt var, i solnedgången och så ledde vägen från bördigt [överstruket: bad] land [överstruket: och, inskrivet med] vinplantager till aska och lafva och all möjlig . [Sida 3] styggelse. Snart mötte oss en lafvaström och den var af ganska sen dato, den var från sista utbrottet 1906 och det var ohyggligt att se hur den hade begraft det bördiga landet och omringat husen. När lafvan hade kommit till en kyrka buro prästerna ut sin Madonnabild och strax stannade strömmen, efter det undret var det många som öfvergingo till katolisismen. Där fans återigen en annan kyrka där lafvan hade brändt in dörrar och fönster och förstört deras Madonnabild, men det sägs, att orsaken därtill var [inskrivet: att] en liten spegel ini mariabilden hade blifvit spräckt. Så redo vi vidare i djup aska, vägen går i sixsax uppåt och är ganska brant. solen gick ner och månen kom upp och vägen blef ohyggligt hemsk men storslagen. Öfver denna öken af svart aska redo vi på hvita hästar, jag kände [inskrivet på tvären längst ner till höger: 3 timmars ridt uppåt] . [Sida 4] vi redo genom en [överstruket: Pini] Pinieskog, dimma låg på marken och trädens kronor liksom [överstruket ord] flöto på en hvit sjö, så kommo ryttarna och de gungade i samma hvita. När vi kommo till vårt hotel voro vi mycket trötta och jag blef sorgligt nog mycket häftigt sjuk, det var samma symtom som vid sjösjuka, kanske var det svafvelångorna och kanske var det ridten, som var skuld till det. Dan därpå voro vi alla krya igen och foro tillbaka till Neapel. Här i Capri ha vi nu varit en vecka och här flyter den ena dagen in i den andra, man kan knappast räkna tiden, vi bada, äta och sofva och hämta krafter till de kommande strapatserna. Kommer Mamma ihåg, att då vi hade packat ihop vårt lilla hem och kommo till Jönköping lösa och lediga utan våra små husliga bekymmer om jungfru och mat, att jag var glad Sida 5 öfver min frihet. Mins Mamma att Mamma då sade att det inte skulle dröja länge förän jag länktade efter det igen. Och det var alldeles riktigt. John och jag sitta och titta på våra foto. från Stugan och tala om Spink och Kisse och skogen och länkta så intensivt efter det igen. Men nu ta vi det som en plikt att vara ute i vinter med - sedan så - . Nu slutar jag med många hjärtliga hälsningar till alla. Esther Foto följer. Tack för brefvet. Det är roligt att höra att ni allesamman må bra, och att Cederholms har flyttat. Föröfrigt in- stämmer jag med Esther. Ännu ha inte Göteborgspängar- na kommit. Italienska post- gången är treflig. Häls John.
Photo: Jönköpings läns museum
Brev 1906-09-22 från John och Ester Bauer till Emma, Josef, Hjalmar och Ernst Bauer, bestående av sex sidor skrivna på fram- och baksidan av två vikta pappersark, varav den ena är ett dubbelblad. Huvudsaklig skrift handskriven med svart bläck samt blyerts. De första fem sidorna, samt halva sjätte är skriven av Ester i svart bläck, med några ord på tvären i blyerts, och resterande halva sjätte sidan är skriven av John i blyerts. . BREVAVSKRIFT: . [Sida 1] [Längst upp tryckt text: HOTEL BRISTOL - CAPRI, F. FILIPPO PROP. H IÄCKEL DIRECTEUR, 22.9 08. på tvären på vänster sida: TIP.LIT-P. & C. PORPORA-NAPOLI] Kära Mamma, pappa, Hjalmar och Ernst. Hjärtligt tack för brefvet, det kommer alltid med frisk skogsdoft och upplifvar våra solstekta själar. Skrif bara litet oftare. För tillfället ha vi det bra. Vi vältra oss i Medelhafvets blåa vågor och solsteka oss på [överstruket ord, inskrivet: dess kullerstenar, sedan gå vi hem och äta god mat serverad af en uppassare i frack och gummisulor. Vi bo i ett Italienskt pensionat och maten är värkligen förstklassig. (middagar 7 rätter) För ungefär en vecka sen gjorde vi en af våra intresantaste resor. Vi voro i Pompei och vi besteg Vesuvius. Ja, det var . [Sida 2] en färd som var både ansträngande och intressant. Vi voro i sällskap med en dansk dokt. och hans dotter. Det kändes underligt att gå i samma gator och portar där folk för nära 2 tusen år sedan rusade fram i döds- ångest. (De ha afgjutningar efter mänskor och djur i de mäst förtviflade och förvridna ställningar.) Deras kultur stod antagligen mycket högt, deras konst, serskildt deras skulptur, är bland det vackraste jag [överstruket: h--] sett. Badanstalter fanns det godt om, de måtte tydligen ha varit det moderna Italiens fullkomliga motsatser i fråga om renlighet. På kvällen i sol- nedgången startade vi Vesuviusfärden. Vi bestego hästarna - jo det är verkligen sant - vi redo allihopa - Vi bestego hästarna, som sagt var, i solnedgången och så ledde vägen från bördigt [överstruket: bad] land [överstruket: och, inskrivet med] vinplantager till aska och lafva och all möjlig . [Sida 3] styggelse. Snart mötte oss en lafvaström och den var af ganska sen dato, den var från sista utbrottet 1906 och det var ohyggligt att se hur den hade begraft det bördiga landet och omringat husen. När lafvan hade kommit till en kyrka buro prästerna ut sin Madonnabild och strax stannade strömmen, efter det undret var det många som öfvergingo till katolisismen. Där fans återigen en annan kyrka där lafvan hade brändt in dörrar och fönster och förstört deras Madonnabild, men det sägs, att orsaken därtill var [inskrivet: att] en liten spegel ini mariabilden hade blifvit spräckt. Så redo vi vidare i djup aska, vägen går i sixsax uppåt och är ganska brant. solen gick ner och månen kom upp och vägen blef ohyggligt hemsk men storslagen. Öfver denna öken af svart aska redo vi på hvita hästar, jag kände [inskrivet på tvären längst ner till höger: 3 timmars ridt uppåt] . [Sida 4] vi redo genom en [överstruket: Pini] Pinieskog, dimma låg på marken och trädens kronor liksom [överstruket ord] flöto på en hvit sjö, så kommo ryttarna och de gungade i samma hvita. När vi kommo till vårt hotel voro vi mycket trötta och jag blef sorgligt nog mycket häftigt sjuk, det var samma symtom som vid sjösjuka, kanske var det svafvelångorna och kanske var det ridten, som var skuld till det. Dan därpå voro vi alla krya igen och foro tillbaka till Neapel. Här i Capri ha vi nu varit en vecka och här flyter den ena dagen in i den andra, man kan knappast räkna tiden, vi bada, äta och sofva och hämta krafter till de kommande strapatserna. Kommer Mamma ihåg, att då vi hade packat ihop vårt lilla hem och kommo till Jönköping lösa och lediga utan våra små husliga bekymmer om jungfru och mat, att jag var glad Sida 5 öfver min frihet. Mins Mamma att Mamma då sade att det inte skulle dröja länge förän jag länktade efter det igen. Och det var alldeles riktigt. John och jag sitta och titta på våra foto. från Stugan och tala om Spink och Kisse och skogen och länkta så intensivt efter det igen. Men nu ta vi det som en plikt att vara ute i vinter med - sedan så - . Nu slutar jag med många hjärtliga hälsningar till alla. Esther Foto följer. Tack för brefvet. Det är roligt att höra att ni allesamman må bra, och att Cederholms har flyttat. Föröfrigt in- stämmer jag med Esther. Ännu ha inte Göteborgspängar- na kommit. Italienska post- gången är treflig. Häls John.
Photo: Jönköpings läns museum
Brev 1906-09-22 från John och Ester Bauer till Emma, Josef, Hjalmar och Ernst Bauer, bestående av sex sidor skrivna på fram- och baksidan av två vikta pappersark, varav den ena är ett dubbelblad. Huvudsaklig skrift handskriven med svart bläck samt blyerts. De första fem sidorna, samt halva sjätte är skriven av Ester i svart bläck, med några ord på tvären i blyerts, och resterande halva sjätte sidan är skriven av John i blyerts. . BREVAVSKRIFT: . [Sida 1] [Längst upp tryckt text: HOTEL BRISTOL - CAPRI, F. FILIPPO PROP. H IÄCKEL DIRECTEUR, 22.9 08. på tvären på vänster sida: TIP.LIT-P. & C. PORPORA-NAPOLI] Kära Mamma, pappa, Hjalmar och Ernst. Hjärtligt tack för brefvet, det kommer alltid med frisk skogsdoft och upplifvar våra solstekta själar. Skrif bara litet oftare. För tillfället ha vi det bra. Vi vältra oss i Medelhafvets blåa vågor och solsteka oss på [överstruket ord, inskrivet: dess kullerstenar, sedan gå vi hem och äta god mat serverad af en uppassare i frack och gummisulor. Vi bo i ett Italienskt pensionat och maten är värkligen förstklassig. (middagar 7 rätter) För ungefär en vecka sen gjorde vi en af våra intresantaste resor. Vi voro i Pompei och vi besteg Vesuvius. Ja, det var . [Sida 2] en färd som var både ansträngande och intressant. Vi voro i sällskap med en dansk dokt. och hans dotter. Det kändes underligt att gå i samma gator och portar där folk för nära 2 tusen år sedan rusade fram i döds- ångest. (De ha afgjutningar efter mänskor och djur i de mäst förtviflade och förvridna ställningar.) Deras kultur stod antagligen mycket högt, deras konst, serskildt deras skulptur, är bland det vackraste jag [överstruket: h--] sett. Badanstalter fanns det godt om, de måtte tydligen ha varit det moderna Italiens fullkomliga motsatser i fråga om renlighet. På kvällen i sol- nedgången startade vi Vesuviusfärden. Vi bestego hästarna - jo det är verkligen sant - vi redo allihopa - Vi bestego hästarna, som sagt var, i solnedgången och så ledde vägen från bördigt [överstruket: bad] land [överstruket: och, inskrivet med] vinplantager till aska och lafva och all möjlig . [Sida 3] styggelse. Snart mötte oss en lafvaström och den var af ganska sen dato, den var från sista utbrottet 1906 och det var ohyggligt att se hur den hade begraft det bördiga landet och omringat husen. När lafvan hade kommit till en kyrka buro prästerna ut sin Madonnabild och strax stannade strömmen, efter det undret var det många som öfvergingo till katolisismen. Där fans återigen en annan kyrka där lafvan hade brändt in dörrar och fönster och förstört deras Madonnabild, men det sägs, att orsaken därtill var [inskrivet: att] en liten spegel ini mariabilden hade blifvit spräckt. Så redo vi vidare i djup aska, vägen går i sixsax uppåt och är ganska brant. solen gick ner och månen kom upp och vägen blef ohyggligt hemsk men storslagen. Öfver denna öken af svart aska redo vi på hvita hästar, jag kände [inskrivet på tvären längst ner till höger: 3 timmars ridt uppåt] . [Sida 4] vi redo genom en [överstruket: Pini] Pinieskog, dimma låg på marken och trädens kronor liksom [överstruket ord] flöto på en hvit sjö, så kommo ryttarna och de gungade i samma hvita. När vi kommo till vårt hotel voro vi mycket trötta och jag blef sorgligt nog mycket häftigt sjuk, det var samma symtom som vid sjösjuka, kanske var det svafvelångorna och kanske var det ridten, som var skuld till det. Dan därpå voro vi alla krya igen och foro tillbaka till Neapel. Här i Capri ha vi nu varit en vecka och här flyter den ena dagen in i den andra, man kan knappast räkna tiden, vi bada, äta och sofva och hämta krafter till de kommande strapatserna. Kommer Mamma ihåg, att då vi hade packat ihop vårt lilla hem och kommo till Jönköping lösa och lediga utan våra små husliga bekymmer om jungfru och mat, att jag var glad Sida 5 öfver min frihet. Mins Mamma att Mamma då sade att det inte skulle dröja länge förän jag länktade efter det igen. Och det var alldeles riktigt. John och jag sitta och titta på våra foto. från Stugan och tala om Spink och Kisse och skogen och länkta så intensivt efter det igen. Men nu ta vi det som en plikt att vara ute i vinter med - sedan så - . Nu slutar jag med många hjärtliga hälsningar till alla. Esther Foto följer. Tack för brefvet. Det är roligt att höra att ni allesamman må bra, och att Cederholms har flyttat. Föröfrigt in- stämmer jag med Esther. Ännu ha inte Göteborgspängar- na kommit. Italienska post- gången är treflig. Häls John.
Photo: Jönköpings läns museum
Brev 1906-09-22 från John och Ester Bauer till Emma, Josef, Hjalmar och Ernst Bauer, bestående av sex sidor skrivna på fram- och baksidan av två vikta pappersark, varav den ena är ett dubbelblad. Huvudsaklig skrift handskriven med svart bläck samt blyerts. De första fem sidorna, samt halva sjätte är skriven av Ester i svart bläck, med några ord på tvären i blyerts, och resterande halva sjätte sidan är skriven av John i blyerts. . BREVAVSKRIFT: . [Sida 1] [Längst upp tryckt text: HOTEL BRISTOL - CAPRI, F. FILIPPO PROP. H IÄCKEL DIRECTEUR, 22.9 08. på tvären på vänster sida: TIP.LIT-P. & C. PORPORA-NAPOLI] Kära Mamma, pappa, Hjalmar och Ernst. Hjärtligt tack för brefvet, det kommer alltid med frisk skogsdoft och upplifvar våra solstekta själar. Skrif bara litet oftare. För tillfället ha vi det bra. Vi vältra oss i Medelhafvets blåa vågor och solsteka oss på [överstruket ord, inskrivet: dess kullerstenar, sedan gå vi hem och äta god mat serverad af en uppassare i frack och gummisulor. Vi bo i ett Italienskt pensionat och maten är värkligen förstklassig. (middagar 7 rätter) För ungefär en vecka sen gjorde vi en af våra intresantaste resor. Vi voro i Pompei och vi besteg Vesuvius. Ja, det var . [Sida 2] en färd som var både ansträngande och intressant. Vi voro i sällskap med en dansk dokt. och hans dotter. Det kändes underligt att gå i samma gator och portar där folk för nära 2 tusen år sedan rusade fram i döds- ångest. (De ha afgjutningar efter mänskor och djur i de mäst förtviflade och förvridna ställningar.) Deras kultur stod antagligen mycket högt, deras konst, serskildt deras skulptur, är bland det vackraste jag [överstruket: h--] sett. Badanstalter fanns det godt om, de måtte tydligen ha varit det moderna Italiens fullkomliga motsatser i fråga om renlighet. På kvällen i sol- nedgången startade vi Vesuviusfärden. Vi bestego hästarna - jo det är verkligen sant - vi redo allihopa - Vi bestego hästarna, som sagt var, i solnedgången och så ledde vägen från bördigt [överstruket: bad] land [överstruket: och, inskrivet med] vinplantager till aska och lafva och all möjlig . [Sida 3] styggelse. Snart mötte oss en lafvaström och den var af ganska sen dato, den var från sista utbrottet 1906 och det var ohyggligt att se hur den hade begraft det bördiga landet och omringat husen. När lafvan hade kommit till en kyrka buro prästerna ut sin Madonnabild och strax stannade strömmen, efter det undret var det många som öfvergingo till katolisismen. Där fans återigen en annan kyrka där lafvan hade brändt in dörrar och fönster och förstört deras Madonnabild, men det sägs, att orsaken därtill var [inskrivet: att] en liten spegel ini mariabilden hade blifvit spräckt. Så redo vi vidare i djup aska, vägen går i sixsax uppåt och är ganska brant. solen gick ner och månen kom upp och vägen blef ohyggligt hemsk men storslagen. Öfver denna öken af svart aska redo vi på hvita hästar, jag kände [inskrivet på tvären längst ner till höger: 3 timmars ridt uppåt] . [Sida 4] vi redo genom en [överstruket: Pini] Pinieskog, dimma låg på marken och trädens kronor liksom [överstruket ord] flöto på en hvit sjö, så kommo ryttarna och de gungade i samma hvita. När vi kommo till vårt hotel voro vi mycket trötta och jag blef sorgligt nog mycket häftigt sjuk, det var samma symtom som vid sjösjuka, kanske var det svafvelångorna och kanske var det ridten, som var skuld till det. Dan därpå voro vi alla krya igen och foro tillbaka till Neapel. Här i Capri ha vi nu varit en vecka och här flyter den ena dagen in i den andra, man kan knappast räkna tiden, vi bada, äta och sofva och hämta krafter till de kommande strapatserna. Kommer Mamma ihåg, att då vi hade packat ihop vårt lilla hem och kommo till Jönköping lösa och lediga utan våra små husliga bekymmer om jungfru och mat, att jag var glad Sida 5 öfver min frihet. Mins Mamma att Mamma då sade att det inte skulle dröja länge förän jag länktade efter det igen. Och det var alldeles riktigt. John och jag sitta och titta på våra foto. från Stugan och tala om Spink och Kisse och skogen och länkta så intensivt efter det igen. Men nu ta vi det som en plikt att vara ute i vinter med - sedan så - . Nu slutar jag med många hjärtliga hälsningar till alla. Esther Foto följer. Tack för brefvet. Det är roligt att höra att ni allesamman må bra, och att Cederholms har flyttat. Föröfrigt in- stämmer jag med Esther. Ännu ha inte Göteborgspängar- na kommit. Italienska post- gången är treflig. Häls John.
Photo: Jönköpings läns museum
Brev 1906-09-22 från John och Ester Bauer till Emma, Josef, Hjalmar och Ernst Bauer, bestående av sex sidor skrivna på fram- och baksidan av två vikta pappersark, varav den ena är ett dubbelblad. Huvudsaklig skrift handskriven med svart bläck samt blyerts. De första fem sidorna, samt halva sjätte är skriven av Ester i svart bläck, med några ord på tvären i blyerts, och resterande halva sjätte sidan är skriven av John i blyerts. . BREVAVSKRIFT: . [Sida 1] [Längst upp tryckt text: HOTEL BRISTOL - CAPRI, F. FILIPPO PROP. H IÄCKEL DIRECTEUR, 22.9 08. på tvären på vänster sida: TIP.LIT-P. & C. PORPORA-NAPOLI] Kära Mamma, pappa, Hjalmar och Ernst. Hjärtligt tack för brefvet, det kommer alltid med frisk skogsdoft och upplifvar våra solstekta själar. Skrif bara litet oftare. För tillfället ha vi det bra. Vi vältra oss i Medelhafvets blåa vågor och solsteka oss på [överstruket ord, inskrivet: dess kullerstenar, sedan gå vi hem och äta god mat serverad af en uppassare i frack och gummisulor. Vi bo i ett Italienskt pensionat och maten är värkligen förstklassig. (middagar 7 rätter) För ungefär en vecka sen gjorde vi en af våra intresantaste resor. Vi voro i Pompei och vi besteg Vesuvius. Ja, det var . [Sida 2] en färd som var både ansträngande och intressant. Vi voro i sällskap med en dansk dokt. och hans dotter. Det kändes underligt att gå i samma gator och portar där folk för nära 2 tusen år sedan rusade fram i döds- ångest. (De ha afgjutningar efter mänskor och djur i de mäst förtviflade och förvridna ställningar.) Deras kultur stod antagligen mycket högt, deras konst, serskildt deras skulptur, är bland det vackraste jag [överstruket: h--] sett. Badanstalter fanns det godt om, de måtte tydligen ha varit det moderna Italiens fullkomliga motsatser i fråga om renlighet. På kvällen i sol- nedgången startade vi Vesuviusfärden. Vi bestego hästarna - jo det är verkligen sant - vi redo allihopa - Vi bestego hästarna, som sagt var, i solnedgången och så ledde vägen från bördigt [överstruket: bad] land [överstruket: och, inskrivet med] vinplantager till aska och lafva och all möjlig . [Sida 3] styggelse. Snart mötte oss en lafvaström och den var af ganska sen dato, den var från sista utbrottet 1906 och det var ohyggligt att se hur den hade begraft det bördiga landet och omringat husen. När lafvan hade kommit till en kyrka buro prästerna ut sin Madonnabild och strax stannade strömmen, efter det undret var det många som öfvergingo till katolisismen. Där fans återigen en annan kyrka där lafvan hade brändt in dörrar och fönster och förstört deras Madonnabild, men det sägs, att orsaken därtill var [inskrivet: att] en liten spegel ini mariabilden hade blifvit spräckt. Så redo vi vidare i djup aska, vägen går i sixsax uppåt och är ganska brant. solen gick ner och månen kom upp och vägen blef ohyggligt hemsk men storslagen. Öfver denna öken af svart aska redo vi på hvita hästar, jag kände [inskrivet på tvären längst ner till höger: 3 timmars ridt uppåt] . [Sida 4] vi redo genom en [överstruket: Pini] Pinieskog, dimma låg på marken och trädens kronor liksom [överstruket ord] flöto på en hvit sjö, så kommo ryttarna och de gungade i samma hvita. När vi kommo till vårt hotel voro vi mycket trötta och jag blef sorgligt nog mycket häftigt sjuk, det var samma symtom som vid sjösjuka, kanske var det svafvelångorna och kanske var det ridten, som var skuld till det. Dan därpå voro vi alla krya igen och foro tillbaka till Neapel. Här i Capri ha vi nu varit en vecka och här flyter den ena dagen in i den andra, man kan knappast räkna tiden, vi bada, äta och sofva och hämta krafter till de kommande strapatserna. Kommer Mamma ihåg, att då vi hade packat ihop vårt lilla hem och kommo till Jönköping lösa och lediga utan våra små husliga bekymmer om jungfru och mat, att jag var glad Sida 5 öfver min frihet. Mins Mamma att Mamma då sade att det inte skulle dröja länge förän jag länktade efter det igen. Och det var alldeles riktigt. John och jag sitta och titta på våra foto. från Stugan och tala om Spink och Kisse och skogen och länkta så intensivt efter det igen. Men nu ta vi det som en plikt att vara ute i vinter med - sedan så - . Nu slutar jag med många hjärtliga hälsningar till alla. Esther Foto följer. Tack för brefvet. Det är roligt att höra att ni allesamman må bra, och att Cederholms har flyttat. Föröfrigt in- stämmer jag med Esther. Ännu ha inte Göteborgspängar- na kommit. Italienska post- gången är treflig. Häls John.
Photo: Jönköpings läns museum
Accept license and download photo