• Trådbundet häfte/bok. 32 sidor tryckta i latin (vissa sidor på svenska). Framsidan med texten: "BORÅS, URBS WESTRO-GOTHIAE". Disputation, skriven av professor Erland Samuel Bring i Lund, år 1785 och tryckt av Berling. I gott skick.

Se även BM 9653

"Staden Borås, grundlagd af konung Gustaf II Adolf, kan ej berömma sig af en historisk
forntid, rik på intressen i samma grad som en del andra västgötabygdens städer, men
genom en från början ådagalagd och äfven titöfver landets gränser bemärkt idoghet och
handelsskicklighet, samt gynnad af en central belägenhet inom en landsdel, hvar est
handa-slöjd och handelsbegåfning sedan urminnes tider varit hemmastadda, kar staden i
närvarande tid intagit en bemärkt plats såsom ett af landets viktigare industricentra.

Källorna för stadens historia flöda ej synnerligen rikligt, men mer eller mindre noggranna
uppgifter förekomma i arbeten, som beskrifvit fäderneslandet i dess helhet, eller åtminstone
provinsen Västergötland vid olika tider; dock saknas ännu en såvidt möjligt trogen skildring
af en mer än 250-årig utveckling i merkantilt och industriellt hänseende, hvarvid
fram-gångarne böra i första hand tillskrifvas befolkningens nedärfda arbetsamhet, sparsamhet
och affärsduglighet. Meningen är att, i den mån behöfiigt material på detta föga bearbetade
fält kunnat uppsamlas, söka uppdraga konturerna till denna utveckling alltifrån den urgamla
gårdfarihandeln inom Älfsborgs läns »Sju Häraders» område och till våra dagars i
Borås-trakten (inneslutande Marks härad) hemmahörande textilindustri, hvarest med tillgodogörande
af alla nutidens uppfinningar på vattenkraftens, ångans och elektricitetens områden,
million-omsättningen pr år på flera ställen icke är ovanlig.

De Boråshistorien speciellt berörande tryckta källorna äro, som sagdt, tämligen fåtaliga.
Stadsinvånarnes handelsskicklighet prisas visserligen redan 1646 i en tryckt » Oration» på latin,
hållen i Abo af västgöten Jacob Chronander om t Den berömliga Westgötatraktens rätta
Beskrifning etc.i> och några rader af samma slag bestås folket i den första fullständiga
»Sveriges geografi», som utgafs 1650 af den lärde Åboprofessorn Michael Wexionius
(adlad Gyldenstolpe), men sin egen skildrare fann Borås först i ett stadens barn,
rådmans-sonen, nläraren för de Kongl. p a ger na» Nils Hufvedsson Dal, som 1719 tdgaf från
trycket (boken dock författad 1711) ett för sin tid godt arbete med den efter tidens sed
både på latin och svenska affattade ståtliga titeln »Boerosia, Urbs, per Regna
Septem-tnonis, Mercatura nobilis, Then vti the Nordiska Riken för sin Köp-handel
välbekatita Boeråås Stad. Linné uppehåller sig i sin berömda Westgöta-Resa,
»förrättad på Riksens Höglofl. Ständers Befallning» år 1746, utförligt vid beskrifningen af
Borås och dess industriella inrättningar samt ortens naturliga beskaffenhet. Aled
hufvud-sakligt stöd af Dals skrift utgaf och försvarade Nicolaus Orre (västgöte), under presiditim
af professoren i historia E. S. Bring, vid Lunds Universitet 1785 en latinsk disputation,
benämnd »Borås, Urbs Westro-Gothice», hvaruti meddelades åtskilliga data af intresse
för befolkningsstatistiken". (Runeberg.org/ Sveriges handel och industri i ord och bild/Borås)
    Photo: Borås Museum och Textilmuseet
  • Trådbundet häfte/bok. 32 sidor tryckta i latin (vissa sidor på svenska). Framsidan med texten: "BORÅS, URBS WESTRO-GOTHIAE". Disputation, skriven av professor Erland Samuel Bring i Lund, år 1785 och tryckt av Berling. I gott skick.

Se även BM 9653

"Staden Borås, grundlagd af konung Gustaf II Adolf, kan ej berömma sig af en historisk
forntid, rik på intressen i samma grad som en del andra västgötabygdens städer, men
genom en från början ådagalagd och äfven titöfver landets gränser bemärkt idoghet och
handelsskicklighet, samt gynnad af en central belägenhet inom en landsdel, hvar est
handa-slöjd och handelsbegåfning sedan urminnes tider varit hemmastadda, kar staden i
närvarande tid intagit en bemärkt plats såsom ett af landets viktigare industricentra.

Källorna för stadens historia flöda ej synnerligen rikligt, men mer eller mindre noggranna
uppgifter förekomma i arbeten, som beskrifvit fäderneslandet i dess helhet, eller åtminstone
provinsen Västergötland vid olika tider; dock saknas ännu en såvidt möjligt trogen skildring
af en mer än 250-årig utveckling i merkantilt och industriellt hänseende, hvarvid
fram-gångarne böra i första hand tillskrifvas befolkningens nedärfda arbetsamhet, sparsamhet
och affärsduglighet. Meningen är att, i den mån behöfiigt material på detta föga bearbetade
fält kunnat uppsamlas, söka uppdraga konturerna till denna utveckling alltifrån den urgamla
gårdfarihandeln inom Älfsborgs läns »Sju Häraders» område och till våra dagars i
Borås-trakten (inneslutande Marks härad) hemmahörande textilindustri, hvarest med tillgodogörande
af alla nutidens uppfinningar på vattenkraftens, ångans och elektricitetens områden,
million-omsättningen pr år på flera ställen icke är ovanlig.

De Boråshistorien speciellt berörande tryckta källorna äro, som sagdt, tämligen fåtaliga.
Stadsinvånarnes handelsskicklighet prisas visserligen redan 1646 i en tryckt » Oration» på latin,
hållen i Abo af västgöten Jacob Chronander om t Den berömliga Westgötatraktens rätta
Beskrifning etc.i> och några rader af samma slag bestås folket i den första fullständiga
»Sveriges geografi», som utgafs 1650 af den lärde Åboprofessorn Michael Wexionius
(adlad Gyldenstolpe), men sin egen skildrare fann Borås först i ett stadens barn,
rådmans-sonen, nläraren för de Kongl. p a ger na» Nils Hufvedsson Dal, som 1719 tdgaf från
trycket (boken dock författad 1711) ett för sin tid godt arbete med den efter tidens sed
både på latin och svenska affattade ståtliga titeln »Boerosia, Urbs, per Regna
Septem-tnonis, Mercatura nobilis, Then vti the Nordiska Riken för sin Köp-handel
välbekatita Boeråås Stad. Linné uppehåller sig i sin berömda Westgöta-Resa,
»förrättad på Riksens Höglofl. Ständers Befallning» år 1746, utförligt vid beskrifningen af
Borås och dess industriella inrättningar samt ortens naturliga beskaffenhet. Aled
hufvud-sakligt stöd af Dals skrift utgaf och försvarade Nicolaus Orre (västgöte), under presiditim
af professoren i historia E. S. Bring, vid Lunds Universitet 1785 en latinsk disputation,
benämnd »Borås, Urbs Westro-Gothice», hvaruti meddelades åtskilliga data af intresse
för befolkningsstatistiken". (Runeberg.org/ Sveriges handel och industri i ord och bild/Borås)
    Photo: Borås Museum och Textilmuseet
  • Trådbundet häfte/bok. 32 sidor tryckta i latin (vissa sidor på svenska). Framsidan med texten: "BORÅS, URBS WESTRO-GOTHIAE". Disputation, skriven av professor Erland Samuel Bring i Lund, år 1785 och tryckt av Berling. I gott skick.

Se även BM 9653

"Staden Borås, grundlagd af konung Gustaf II Adolf, kan ej berömma sig af en historisk
forntid, rik på intressen i samma grad som en del andra västgötabygdens städer, men
genom en från början ådagalagd och äfven titöfver landets gränser bemärkt idoghet och
handelsskicklighet, samt gynnad af en central belägenhet inom en landsdel, hvar est
handa-slöjd och handelsbegåfning sedan urminnes tider varit hemmastadda, kar staden i
närvarande tid intagit en bemärkt plats såsom ett af landets viktigare industricentra.

Källorna för stadens historia flöda ej synnerligen rikligt, men mer eller mindre noggranna
uppgifter förekomma i arbeten, som beskrifvit fäderneslandet i dess helhet, eller åtminstone
provinsen Västergötland vid olika tider; dock saknas ännu en såvidt möjligt trogen skildring
af en mer än 250-årig utveckling i merkantilt och industriellt hänseende, hvarvid
fram-gångarne böra i första hand tillskrifvas befolkningens nedärfda arbetsamhet, sparsamhet
och affärsduglighet. Meningen är att, i den mån behöfiigt material på detta föga bearbetade
fält kunnat uppsamlas, söka uppdraga konturerna till denna utveckling alltifrån den urgamla
gårdfarihandeln inom Älfsborgs läns »Sju Häraders» område och till våra dagars i
Borås-trakten (inneslutande Marks härad) hemmahörande textilindustri, hvarest med tillgodogörande
af alla nutidens uppfinningar på vattenkraftens, ångans och elektricitetens områden,
million-omsättningen pr år på flera ställen icke är ovanlig.

De Boråshistorien speciellt berörande tryckta källorna äro, som sagdt, tämligen fåtaliga.
Stadsinvånarnes handelsskicklighet prisas visserligen redan 1646 i en tryckt » Oration» på latin,
hållen i Abo af västgöten Jacob Chronander om t Den berömliga Westgötatraktens rätta
Beskrifning etc.i> och några rader af samma slag bestås folket i den första fullständiga
»Sveriges geografi», som utgafs 1650 af den lärde Åboprofessorn Michael Wexionius
(adlad Gyldenstolpe), men sin egen skildrare fann Borås först i ett stadens barn,
rådmans-sonen, nläraren för de Kongl. p a ger na» Nils Hufvedsson Dal, som 1719 tdgaf från
trycket (boken dock författad 1711) ett för sin tid godt arbete med den efter tidens sed
både på latin och svenska affattade ståtliga titeln »Boerosia, Urbs, per Regna
Septem-tnonis, Mercatura nobilis, Then vti the Nordiska Riken för sin Köp-handel
välbekatita Boeråås Stad. Linné uppehåller sig i sin berömda Westgöta-Resa,
»förrättad på Riksens Höglofl. Ständers Befallning» år 1746, utförligt vid beskrifningen af
Borås och dess industriella inrättningar samt ortens naturliga beskaffenhet. Aled
hufvud-sakligt stöd af Dals skrift utgaf och försvarade Nicolaus Orre (västgöte), under presiditim
af professoren i historia E. S. Bring, vid Lunds Universitet 1785 en latinsk disputation,
benämnd »Borås, Urbs Westro-Gothice», hvaruti meddelades åtskilliga data af intresse
för befolkningsstatistiken". (Runeberg.org/ Sveriges handel och industri i ord och bild/Borås)
    Photo: Borås Museum och Textilmuseet

Avhandling

Add a comment or suggest edits

To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».

Leave a comment or send an inquiry

Share to