Photo:
Petersson, Kerstin
/
Kulturparken Småland / Smålands museum
Photo:
Petersson, Kerstin
/
Kulturparken Småland / Smålands museum
Photo:
Petersson, Kerstin
/
Kulturparken Småland / Smålands museum
Bonadsmålning
About the object
about
Bonadsmåleri på grövre tuskaftvävt linnetyg med målning i tempera - pigment och ägg. Motiv i remsa överst Maria och Jesusbarnet med de tre vise männen, först stående och sedan till häst med dekorerade pelare och arkitektur emellan sig, och under dessa de tio visa och fåvitska jungruarna med ängeln i mitten. I textremsan däremell...
Bonadsmåleri på grövre tuskaftvävt linnetyg med målning i tempera - pigment och ägg. Motiv i remsa överst Maria och Jesusbarnet med de tre vise männen, först stående och sedan till häst med dekorerade pelare och arkitektur emellan sig, och under dessa de tio visa och fåvitska jungruarna med ängeln i mitten. I textremsan däremellan står "A. S. B. N. D. Anno: 1782. Waker för then skull ty i weten hvarken dagh eller stünd när människiones son är kommande. Matth 25".
Linnettyget består av två våder hopskarvade vertikalt och bonaden är sedan fållat runt om.
Bonaden tillhör Unnarydsgruppen och är sannolikt målad av Nils Lundbergh (ca 1720-1790). En mycket lik bonadsmålning signerad med NLB 1777 med samma motiv, texting och figurteckning finns i privat ägo.
Unnarydsgruppen anses vara ursprunget till det västsmåländska bonadsmåleriet. En av de första bonadsmålarna är Anders Sillman (tidigt 1700-1747), målargesäll och kyrkomålare som även ska ha målat bonader. Ursprungligen västgöte flyttade han 1741 till Reftele i Småland där han kom i kontakt med hantverksmålare Peter Edberg som eventuellt introducerade Sillman för bonadsmåleriet. Anders Sillman kan sedan ha mött eller influerat Nils Lundbergh främst genom sitt kyrkomåleri (Nyström 2012:60). Per Nilson blev senare Nils Lundberghs medarbetare.
Nils Lundbergh (ca 1720-1790) bonadsmålare med signaturen NLB kallades tidigare felaktigt Nils Lindberg. Han var troligen soldat och bodde i Fägerhult, Södra Unnaryd i Småland och började måla bonadsmålningar kring 1750 (Nyström 2012:61). Han var den förste folklige bonadsmålaren som målade bonader i en större skala och anses vara en förbindelselänk mellan det icke skråbundna hantverksmåleriet och det folkliga bonadsmåleriet (Bringeus 1994:16).
Lundbergh har vissa karaktäristiska drag som återkommer. Hans ryttare bär karolinerrockar med detaljerade stövlar, och bildfälten är ofta inramade med dekorerade band och stolpar ofta med rutmålade golv nästan textilt geometriskt mönstrade som i en väv eller ett broderi. Han har möjligen inspirerats av vävda kyrkotextilier (Nyström 2012:61).
Per Nilsson (1747-1820) även kallad ”Per i Lusshult” efter sin hemby Ljushult i Vrå socken var Nils Lundberghs närmaste medarbetare och var honom mycket trogen i komposition och figurstil. Det är svårt att särskilja på de två målarnas arbeten vid osignerade bonader, speciellt med Nilssons tidigare verk. Per Nilssons son Nils Persson blev sedermera upphovsman till Sunnerbogruppen (Nyström 2012:62).
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».