Text i Skolslöjdsutställningen, 2012/2013:
”CARL MALMSTEN
ATTACKERAR NÄÄS-SLÖJDEN
Barnen måste få använda sin fantasi och
skapa saker som de själva vill ha, inte bara
nyttoprylar för hemmet som blompinnar
och skoputslådor.
Möbelformgivaren Carl Malmsten kritiserade
Nääsmetodens millimetertvång och alltmer
standardiserade undervisning. Debatten
utbröt 1921 och striden pågick i decennier.
Malmsten ville få in kreativiteten och glädjen,
känslan för färg och form. Visst skulle
barnen dekorera och måla sina alster, inte
bara ha dem tråkigt trä-rena.”
”Historierna om björnen och kamelen
berättar inte bara om det stora skiftet
från styrd mallslöjd till fritt skapande,
utan även om hur lärarna kunde vara förr! […]
»Egentligen var tanken
att såga ut en häst ur en plywood-bit
men sågen slant och plötsligt
hade hästen fått en puckel.
Skam den som ger sig,
det blev en kamel i stället
som målades i tidstypiska färger gult och blått.
Jag gav den till min Mamma på Mors Dag
och hon blev (nåja) jätteglad.
Nu är den åter i min ägo
och är ett roligt minne
från skoltiden och slöjdlektionerna.
Jag har aldrig haft mage att göra mig av med kamelen
även om den aldrig kommer
att vinna någon skönhetstävling.«
Kamel, Anders Carlson, klass 4,
Marieborgsskolan, Västervik, 1972.”
/Maria Perers, 2012.
Inkommen i samband med ett upprop 2011 där allmänheten ombads bidra med sina minnen från skolslöjdsundervisningen. Ingick sedan i utställningen Skolslöjd (2012-02-03 - 2013-01-20).
/Fiffi Myrström, 2013-12-16.
