Träsliperiet, en ansenlig och högrest timmerbyggnad med bottenytan cirka 37,5 x 23 meter, är kanske
Forsviks mest välbekanta byggnad. År 1869 fattades beslutet att anlägga ett träsliperi på bruket och senare tillkom därtill även en kalorifär. Träsliperiet uppfördes som fabrik för mekaniskt framställd pappersmassa och är uppkallad efter produktionsmetoden; aspved slipad tillsammans med vatten
mot roterande stenar i s.k. slipstolar var utgångsmaterial för massaark med produktnamnet ”Trembling Forsvik”.
Photo:
Forsviks bruk
Träsliperiet, en ansenlig och högrest timmerbyggnad med bottenytan cirka 37,5 x 23 meter, är kanske
Forsviks mest välbekanta byggnad. År 1869 fattades beslutet att anlägga ett träsliperi på bruket och senare tillkom därtill även en kalorifär. Träsliperiet uppfördes som fabrik för mekaniskt framställd pappersmassa och är uppkallad efter produktionsmetoden; aspved slipad tillsammans med vatten
mot roterande stenar i s.k. slipstolar var utgångsmaterial för massaark med produktnamnet ”Trembling Forsvik”.
Photo:
Forsviks bruk
Träsliperiet, en ansenlig och högrest timmerbyggnad med bottenytan cirka 37,5 x 23 meter, är kanske
Forsviks mest välbekanta byggnad. År 1869 fattades beslutet att anlägga ett träsliperi på bruket och senare tillkom därtill även en kalorifär. Träsliperiet uppfördes som fabrik för mekaniskt framställd pappersmassa och är uppkallad efter produktionsmetoden; aspved slipad tillsammans med vatten
mot roterande stenar i s.k. slipstolar var utgångsmaterial för massaark med produktnamnet ”Trembling Forsvik”.
Photo:
Forsviks bruk