Svenska Balettens fotografier

Mellan 1920 och 1925 tog Svenska Baletten (Ballets Suédois) Paris kultur- och nöjesliv med storm. Svenska Baletten grundades av den förmögna konstsamlaren Rolf de Maré (1888–1964) och dansaren Jean Börlin (1893–1930). Tillsammans hade de storslagna planer om att skapa ett internationellt danskompani i stil med Sergej Djagilevs Ryska Baletten (Ballets Russes). För att nå sina mål tog Börlin och de Maré hjälp av konstnärer från avantgardekretsarna i Paris. Kompaniets uppsättningar sprudlade av modernistiska riktningar såsom dadaism, kubism, surrealism och expressionism. Jean Cocteau, Hélène Perdriat, Fernand Léger, Erik Satie och Jeanne Lanvin var några av dem som bidrog till att skapa Svenska Balettens allkonstverk.

De flesta fotografier som nu publiceras är rollporträtt. Genom expressiva poser och gestaltningar får vi bilda bekantskap med Svenska Balettens dansare. Vissa av dem var rutinerade premiärlejon, så som Jenny Hasselquist. Men en stor del av dansarna var yngre och betydligt mer oerfarna, till exempel Greta Lundberg som bara var 15 år gammal när hon rekryterades till kompaniet. När dansarna rekryterades blev det en stor kontrovers, då Operan i Stockholm med frustration fick se på när Svenska Baletten snodde åt sig en stor del av deras mest talangfulla dansare.

Fotostudion som användes flest gånger av kompaniet var Studio Isabey i Paris. Men under turnéerna passade Svenska Baletten på att bli fotograferade i en rad olika studios i storstäder som Berlin, London och New York. I just New York anlitades White Studio, som då var stadens största och mest inflytelserika när det kom till fotografering av scenkonst. Fotografiernas främsta syfte var att användas som pressbilder. De publicerades bland annat i dans- och konsttidskrifter och i kompaniets programtidningar, men vissa trycktes också upp som vykort.

Utöver rollporträtt finns ett stort antal fotografier av kompaniet när de uppträder på scen. Eftersom det finns väldigt lite filmat av Svenska Baletten är detta material rent danshistoriskt den viktigaste källan för att förstå hur scenografin, koreografin och kostymerna samspelade. I samlingen finns också fotografier som ger oss en uppfattning av livet utanför scenen. Exempel på detta är när kompaniet repeterar i Théâtre des Champs-Elysées lokaler samt lekfullt poserar för pressen framför skulpturer i Hyde Park.

Fotografierna från Svenska Baletten är Dansmuseets första publicering av fotografier via DigitaltMuseum. Museets digitaliseringsprojekt ”Ordning och reda” pågår fram till 2025 och under de kommande åren kommer ett flertal fotosamlingar från dansare, koreografer och kompanier att tillgängliggöras.

Text: Axel Lidhäll, Dansmuseet