Att laga eller inte laga - från nödvändighet till aktivt val

Maskiner för vävning introducerades under industrialismen. Redan 1785 tog Edmund Cartwright patent på den första mekaniska vävstolen som sedan förbättrades över tid. Joseph-Marie Jaquard konstruerade 1805 på den första Jaquard-vävstolen, en vävstol med hjälp av hålkort kunde väva komplicerade mönster. Maskinen gjorde att tygproduktion kunde effektiviseras och vävstolen kunde skötas av en person, istället för flera. Maskinerna gjorde det som en handvävstol gjorde, fast mycket snabbare. Under 1900-talet blev de allt snabbare.

Konfektionssytt innebär att ett plagg inte är sytt efter en specifik persons mått utan efter ett genomsnitt. Det är den typen av plagg som finns att köpa i klädaffärer som Kappahl, Lindex, H&M m.m. Konfektionsindustrin fick sin början i mitten 1800-talet, tack vare att symaskinen uppfanns. 1846 tog Elias Howe patent på en tidig variant av symaskin. 1851 tog Isaac Merrit Singer patent på en symaskin som kom att bli grunden för senare maskiner för hemmabruk. Att symaskinen fick sitt genomslag spelade en stor roll i processen för maskintillverkade plagg men också att det kom maskiner för sådant som tillskärning och knapphål. Efter ett tag gick det att sy ett plagg helt på maskin och massproducera, vilket gjorde kläder allt billigare. Sverige hade också fabriker för klädtillverkning, främst i Borås. Vid mitten av 1900-talet blomstrade konfektionsindustrin i Sverige. Under 1970- och 1980-talen avvecklades däremot många klädindustrier till förmån för utländsk produktion.

Second hand kläder har de senaste åren fått ett stort uppsving. Det finns numera många typer av second hand butiker att välja mellan, allt från de mer traditionella som Myrorna, Röda korset och Erikshjälpen till butiker som erbjuder ett så kallat kurerat innehåll där kunden får ett redan färdigt urval att välja mellan. Det är lätt att hitta företag med olika inriktningar via sökmotorerna. Förr kunde det vara förenat med stigmatisering och skam att handla på second hand, nära kopplat till att inte ha råd, men nu är det istället ett tecken på miljömedvetenhet. Intresset för vintagemode, kläder från tidigare årtionden, har ökat och bidrar till trenden. Kunder blir också allt mer skeptiska till de snabba trenderna och tveksamma produktionssätten från modeföretagen. Influenser från kändiskulturen kan också påverka. Det är tydligt att det idag finns en klar efterfrågan av second hand och vintage. Att bära kläder från second hand skickar ett budskap och kan ses som ett avståndstagande från de stora företagens produktionsprinciper.

Slöjdämnet har förändrats under 1900-talet. När det infördes på omkring 1800-talets slut var det strikt separerat i flick- och gosslöjd. Det skulle ge “nyttiga kunskaper” och flickor, som förväntades ta hand om textilier i ett framtida hem, lärde sig laga och vara sparsamma. Under 1900-talets gång gick det från en strikt plan med vissa moment till att motiveras av mer elevens behov med ett mer aktivitetspedagogiskt arbetssätt. Elevens kreativitet får en större plats i framförallt västerländska skolor och ämnet fokuserar efter hand mer på elevens självförverkligande och utveckling än noggrannhet och tekniska färdigheter. På 80-talet slogs ämnena ihop till ett gemensamt ämne, slöjd. Under 1990-talet fanns en diskussion om att göra ämnet frivilligt eftersom skolan borde fokusera på teoretiska ämnen och bli en bra skola i Europa. Timantalet minskade istället. Lärare har också en större möjlighet att påverka vad de vill ska ingå i undervisningen och deras intresseområden får en viss inverkan. Saker som klädsömnad är inte alltid obligatoriskt längre. Slöjdens relevans har också blivit ifrågasatt i modern tid. Ämnet har däremot lyfts som något som ger elever en annan typ av kontakt med den fysiska världen i och med att de taktila sinnena aktiveras. Det som också lyfts är att finmotoriken övas upp av praktiskt arbete, något som det varnats för att t.ex. kirurgstudenter saknar.

Ett annat sätt att spara tyg var lappteknik. Den finns i många varianter världen över, bland annat i Pakistan, Indien, Uzbekistan, USA och Tyskland. I USA fick den en speciell roll som kvarstår än idag med en egen systematik över typer och teknik. På engelska benämns hantverket som quilting och associeras oftast med täcken och väggdekorationer. Ordet quiltning/kviltning kommer egentligen av ordet för att sy ner fyllningen i lapptäcket. Sverige har en egen tradition av lappteknik i form av lapptäcken som kom från ett behov av att spara tyg. Det började i högre ståndsmiljöer för att sedan uppstå hos allmogen. Lappsömmen blev mer utbredd under 1600-talet och hantverket fick ett riktigt stort genombrott vid slutet av 1800-talet. Täckena ersatte de rikas enfärgade täcken. Något som bidrog till lapptäckenas uppsving var att papper under 1800-talet kunde göras av trä, så tyger som tidigare lämnats till papperstillverkningen kunde vara kvar hemma. Många hemvändande svenskar tog också med sig mönster från USA. När fabrikstillverkade täcken och filtar blev billigare försvann sakta lapptäckena, eftersom de kopplades till fattigdom.

En del fördrar osynliga lagningar, andra vill sticka ut. De tekniker som nämnts fokuserar för det mesta på att göra en så osynlig lagning som möjligt. Det finns en annan rörelse, visible-mending rörelsen, som förespråkar synliga lagningar. Lagningen blir en detalj på plagget. Det är ibland, precis som second hand, ett uttryck för protest mot att hela tiden köpa nytt. Att göra ett föremål mer unikt är ett annat argument som används. Sashiko, och inspiration tagen från den, är en annan teknik som blivit populär bland synliga lagningar. Den kommer ursprungligen från norra Japan där den, liksom i Sverige, varit en sparsamhetspraxis. Kimonon gick från finplagg till vardagsplagg till att bli strumpor. Efter det kom skurtrasor och till sist stoppning i dynor och vantar. Idag sys sashiko mer för sitt dekorativa utseende. Tekniken går ut på att sy ihop många lager tyg med stygn i olika mönster, oftast geometriska sådana. Sakta byggs stora fält upp med ett mönster som ofta består av geometriska former. I Sashiko finns regler för hur arbetet ska utföras, men det går också att bara ta inspiration av tekniken.

De synliga lagningarna blir för många ett utlopp för kreativitet, och ibland en protest mot slit-och-släng, liknande den attityd som råder kring second hand-kläder.