Kraftstationen sedd från sydväst.
Kraftstationen sedd från sydväst. Bild: Anna Krus/Mölndals stadsmuseum Attrbution-ShareAlike (CC BY-SA)

När ljuset kom till bygden – 100 år sedan Djupedala vattenkraftverk togs i bruk

Lagom till julen år 1924 kom ljuset över landsbygden i Lindome socken. De första glödlamporna kunde tändas med el producerad i Djupedala vattenkraftverk – tack vare affärsmannen H. Eklund.

Dämme med vattenränna och tub vid Djupedala vattenkraftverk. Bild: Anna Krus/ Mölndals stadsmuseum Attrbution-ShareAlike (CC BY-SA)

I dag är det en självklarhet att våra hem och gator är upplysta under vinterhalvåret, men för bara 100 år sedan var det fortfarande mörka vintrar på landsbygden. En driftig affärsman från Lindome hade några år tidigare börjat planera ett bygge av en kraftanläggning för att producera el i trakten. Han förverkligade sin idé och anläggningen blev under en tid Lindomes största eldistributör.

Under novemberkvällarna år 1924 fick snickare och husmödrar i Lindome fortfarande utföra sina sysslor i mörka verkstäder och hus, endast med hjälp av fotogenlampans ljus. På gårdarna fanns inga maskiner och korna mjölkades för hand. Det var en strävsam och arbetsam vardag för de som bodde på landsbygden.

Vattenkanalen vid Djupedala vattenkraftverk. Bild: Anna Krus/Mölndals stadsmuseum Attrbution-ShareAlike (CC BY-SA)

På tidigt 1900-tal hade kunskaper kring elproduktion visserligen redan börjat utvecklas, men nu började ångmaskiner ersättas med vattendrivna turbiner. En driftig affärsman vid namn H. Eklund hade redan 1916 upptäckt det 17 meter höga vattenfallet vid Södra Gravsjöns utlopp och då köpt fallrättigheterna. Bristen på fotogen hade nämligen varit stor under kriget och han förstod att efterfrågan på el snart skulle bli större. Tidigare hade det funnits kvarnar och sågverk på platsen och han såg möjligheter att i stället anlägga en kraftstation för elproduktion. Ett bygge på en fyra–fem meter hög damm påbörjades, men när fotogenbristen avtog efter kriget lades byggplanerna på is.

Vattenkanalen vid Djupedala vattenkraftverk. Bild: Anna Krus/Mölndals stadsmuseum Attrbution-ShareAlike (CC BY-SA)

I början på 1920-talet återupptogs projektet. Det tidigare bygget kompletterades nu med en kraftstationsbyggnad. Vattenkanaler byggdes klart och vattnet leddes vidare till två turbiner via en 50 meter lång tub. Sedan drogs en nio kilometer lång luftburen högspänningsledning för att sprida elen från Djupedala, via Hällesåker, Hassungared vidare till Lindome station och lagom till jul år 1924 kunde anläggningen äntligen tas i bruk. Man kan lätt föreställa sig vilken glädje och förundran det måste ha varit att tända den första elektriska glödlampan i vintermörkret.

Elektriciteten möjliggjorde en helt ny vardag. Traktens många snickare fick äntligen bättre belysning och kunde använda elektriska maskiner. I hus och hem fick man ljusare kvällar med hjälp av glödlampans sken och snart fick man också bättre utrustning i form av spisar, dammsugare och kylskåp. Kraftanläggningen är delvis intakt och fortfarande i bruk.

Visst blir man nyfiken att besöka platsen och vattenfallet där H. Eklund en gång fick den modiga idén, att förverkliga bygget av en kraftstation för att producera den första elektriciteten till Lindomeborna.

Skylt vid Djupedala vattenkraftverk. Bild: Anna Krus/Mölndals stadsmuseum Attrbution-ShareAlike (CC BY-SA)
Interiör från Djupedala vattenkraftverk. Bild: Anna Krus/Mölndals stadsmuseum Attrbution-ShareAlike (CC BY-SA)
Interiör från Djupedala vattenkraftverk. Bild: Anna Krus/Mölndals stadsmuseum Attrbution-ShareAlike (CC BY-SA)

Share to