Fynden på Grevedämmet minner om eleverna på skolan

Det var snickarna som renoverade Grevedämmets gamla skolhus som gjorde upptäckten. Fynden var smutsiga och grå, täckta av ett fint damm och mellan biblarnas blad fanns rester av träspån.

Kan vi ge barnen som en gång gick på Grevedämmet, i sannolikt just dessa träskor och som bläddrade i dessa biblar, liv? Var de kanske fattiga? Det som en gång var klackar har nästan suddats ut och av träsulan som varit minst ett par centimeter hög finns bara någon millimeter kvar. På en av skorna har det till och med slitits hål i botten.

Efter en viss omvårdnad där det torra lädret på skon smorts in med en konserveringsolja framträdde ett mönster skapat av små punkter, ett så kallat punsat ornament. Eleven var kanske fattig, men fin skulle skon ändå vara. Av modellen att tyda verkar den vara från 1900-talets början.

De tre biblarna var tryckta mellan åren 1856 och 1857, alltså bara några år innan man tog det första beslutet att bygga en skola 1859. Byggnadsarbetet inleddes i augusti 1861. De första eleverna kunde börja redan 1862, men den högtidliga invigningen skedde först sommaren året därpå av kyrkoherden och domprosten Peter Wieselgren.

Att man valde att satsa på en skola vid Grevedammen berodde i förlängningen på den folkskolestadga som antogs av riksdagen 1842. Stadgan innebar att alla barn nu var skyldiga att förvärva vissa kunskaper och färdigheter. I 15 år fanns en ambulerande skola med en anställd lärare för Mölndals by, men 1859 insåg man alltså att det måste byggas ett riktigt hus för utbildningen. I det nya skolhuset fanns fyra lärosalar för vardera 60 elever. Två manliga och två kvinnliga lärare anställdes och pojkarna och flickorna hade var sin ingång i huset.

I Mölndals by levde cirka 2 000 invånare och merparten av dem tillhörde arbetarfamiljer. De fattigaste barnen fick kläder och mat på skolan av fattigvården. Vårterminen 1863 åt 50 barn sin middag från skolans kök och skolmaterial bekostades av skolkassan. Detta var inte självklart – ända fram till 1939 var det föräldrarna som skulle bekosta både skolböcker och mat. Mölndal tog alltså ett ovanligt stort socialt ansvar för barnen.

Vi har inga fotografier av de första fyra lärarna. Vi har däremot bilder på lärarinnan Agda Karlsson och hennes skolelever. Hon arbetade på Grevedämmet mellan 1925 och 1955.

Har nu skorna fått mer liv? Kan vi se barnen framför oss? I klassrummen satt eleverna vid långbänkar med plats för fem. Framför dem hade de var sin låda för de lånade böckerna, pennorna och griffeltavlorna. Längst fram stod läraren vid en tavla med stativ och skrev med krita. De övade sirlig handskrivning med bläck. Vid middagstid delade läraren ut polletter till de fattigaste barnen så att de kunde hämta ut en fri måltid. Flickorna hade en kvinnlig lärare, pojkarna en manlig. Och på schemat stod – förutom räkning och läsning – gymnastik, militärövning, sång och handarbete.

De här skorna är ganska stora i storleken, sannolikt tillhörde de en av pojkarna. De användes i alla fall väl, innan de en dag lades till vila på Grevedämmets vind – att upptäckas av oss mer än 100 år senare.