LS 0169-170: John Nelson (f. 1901, Tuna), utvandrare. Intervju.
Sammandrag:
Familjen flyttade från torpet i Tuna till torpet Storängen i Hjorted, under godset Totebo. Tre familjemedlemmar lämnade Sverige och utvandrade till Amerika. En syster var bara 10 år när de for. Hon kom till Washington, Iowa, och senare till Moline där hon gifte sig bara 17 år gammal.
John ägde torpet där han bodde men han hade aldrig tänkt stanna där. Han tyckte om somrarna men inte vintrarna. Våren 1930 gav han sig iväg till Amerika. Han hade mest tänkt besöka sina systrar och arbeta ett par år. Han gick till First National Bank i Moline och satte in alla sina pengar han hade med sig. Det var dock strax efter börskraschen, och när han kom tillbaka någon månad senare så hade banken stängt. Han fick aldrig se de pengarna igen.
John återvände till Sverige 1938. Han stannade där hemma i 4 månader och sedan åkte han tillbaka till Amerika igen, trots att hans mor önskade att han skulle stanna kvar. Han blev snickare. Det var hård konkurrens med belgarna som var duktiga hantverkare. "Di försökte på alle vis och rote ut svenskera" brukade de svenska kontrakterna säga, men det var aldrig fråga om något tjuvspel. Belgarna höll sig uppe på 7th Street och svenskarna på 5th Avenue.
Han tillhörde snickarnas fackförbund i över 50 år, och varje månad får han 15 dollar i pension.
----------
In english:
The family moved from the small farmstead (torp) in Tuna, to one called Storängen in Totebo, Hjorted. Three family members left for America. His sister was only 10 years old when she left. She came to Washington, Iowa, and later to Moline where she married at 17.
John owned the small farmstead (torp) where he lived but the plan was never to stay. He enjoyed the summers but not the winters. He left for America in 1930. The plan he originally had was to visit his sisters and work a couple of years. When he came to Moline he went to the First National Bank, and deposited all the money he had brought with him. This was soon after the stock market crasched, and when he returned a month later, the bank had closed. He never got to see that money again.
He returned to Sweden in 1938. There he stayed for 4 months and then he returned to America. His mother wanted him to stay. He became a carpenter. There was tough competition between the swedes and the belgians, who were good craftsmen. "They tried to root the swedes out in any way possible" the swedish contractors said, but it was always a fair competition. The belgians stayed around 7th street and the swedes at 5th Avenue.
He was a member of the Carpenters Union for over 50 years. He receives $15/month in pension.
