351 results in DigitaltMuseum:

Solur. KLM 44319. Solur av kalksten? I form av en kub med solvisa...

Landin, Mats

Stora Sinnerstad. Återvändand...

Landin, Mats

Stora Sinnerstad. Utsikt från...

LS 0161-0162: Eric Sten (f. 1904, Mörlunda), utvandrare. Intervju.

Sammandrag: Erics far var torpare under Hattorp. Han behövde arbeta 25 dagar och betala 100 kronor kontant. "Vi barn behövde också arbeta. En äldre bror, en yngre och jag var kända som 'Stens småpojkar'. Vi högg mycket ved och timmer. Vi tjänade pengar men far tog hand om dem. Det var så det var." Eric lämnade Sverige i februari 1923. De köpte biljett i Malmö, hela vägen till Moline. Han pratar om Moline Plow Company och Minneapolis-Moline Company. "Fackföreningarna höll sig länge undan från Quad Cities men till slut kom dom hit. Två grabbar från Minneapolis com ner hit och sa åt oss att starta en fackförening. Jag tänkte "dom gamla svenskarna där inne i hyttan kommer inte vilja ha något med det att göra. Men överraskande nog så dröjde det inte länge förrän vi hade en fackförening. Det är Roosevelt man ska tacka för det." (Quad Cities är en region i den amerikanska mellanvästern bestående av numera fem städer som mer eller mindre växt ihop runt Mississippifloden: Davenport, Bettendorf, Rock Island, Moline och East Moline.) ---------- In english: Eric's dad was a so called "torpare" under Hattorp. A "torpare" leased torps, smaller homesteads, in exchange for work, cash or in natura. Eric's father had to work 25 days and pay 100 swedish crowns in cash. "We kids had to work too. One older brother, one younger and I were known as 'Sten's småpojkar (little boys)'. We cut a lot of wood and timber. We made money but dad took it. That's the way it was." Eric left Sweden in february, 1923. He bought the ticked, all the way to Moline, in Malmö. He talks about the Moline Plow Company and the Minneapolis-Moline Company. "The unions stayed away from the Quad Cities for a long time but finally they came here. Two guys from Minneapolis came down here and told us to form a union. I thought: those old Swedes in there (in the foundry) will not have anything to do with it. But lo and behold, it didn't take long before we had a union. The thanks for that goes to Roosevelt." ---------- LS 0161. LS 0162.

LS 0147-148: Arthur Erickson (f. 1903, Västra Torsås), utvandrare. Intervju.

Sammandrag: Arthur berättar om hur det var att växa upp på Steglehylte, som var namnet på föräldrarnas gård. Hans far hade varit i Amerika och deltagit i det spansk-amerikanska kriget 1898. Han sårades och återvände hem. Han bytte namn från Erikson i Amerika, till Johansson när han återvände till Sverige. Arthur har bra minne både gällande tiden i Sverige och i Chicago. Han berättar om sitt partnerskap han hade när han köpte en lägenhet i Chicago. Originaltext, engelska: Arthur tells about growing up on Steglehylte, that was the name of the farm his parents had. Dad had been in America, and saw combat in the Spanish-American war in 1898. He was wounded, and returned home. He changed his name from Erikson in US to Johansson when he returned to Sweden. Arthur has good recollections about what happened both in Sweden and in Chicago. He tells about partnership he had when buying a flat in Chicago.

LS 0063-64: Erickson, Arthur (f. 1903, Västra Torsås), utvandrare. Intervju.

Sammandrag: Intervju med Arthur Erickson, Grand Haven, Michigan. LS0063 samt LS0064. Rubriker: Anledning till emigration, arbete, depressionsåren, fackföreningar, föreningsliv, föräldrar, musikintresse, politik, religion, språkkunskaper, tillbaka till Sverige, övrigt om intervjun. Anledning till emigration: Hans intresse för att emigrera väcktes när en släkting kom på besök i början av 20-talet. Han berättade om Chicago och att det fanns gott om arbete där. När släktingen återvände till Amerika 1923 så följde Arthur med honom. Han var då bara 17 år. Hans far betalade biljetten. Arbete: Innan han emigrerade så arbetade han i en torvmosse. När han kom till Chicago så fick han arbete som dödgrävare. 1925 så fick han arbete hos Edison. Han hjälpte till att bygga transformatorstationer. Han arbetade där i ett år. Under årens lopp har han haft många olika arbeten. Han har alltid varit sjävlständig och han vill helst inte ha någon chef över sig. Depressionsåren: I likhet med många andra hade han det besvärligt under depressionsåren. Under tre år bodde han i ett garage. Han fick bo där gratis och han diskade på en restaurang för att få mat för dagen. I början av 30-talet förlorade han en hel del pengar, när han lurades att bli delägare i en fastighet som ett par år senare måste säljas på exekutiv auktion. Många av hans bekanta förlorade både hus och pengar under depressionen. Fackföreningar: Han har aldrig varit med i någon fackförening. Han tycker mycket illa om de amerikanska fackföreningarna. Han försökte komma med i elektrikernas fackförening i Chicago, men han blev inte insläppt med motiveringen att det fanns alltför många elektriker som gick arbetslösa. Hade han däremot haft 2000 dollar att betala till fackledningen så hade han fått komma med. Föreningsliv: 1942 gick han med i Vikingarna, men redan ett par år efter att han kommit till Amerika så blev han godtemplare. Föräldrar: Hans mor kom från Mörlunda. Hon dog när han var i femårsåldern. Hans far kom från Stockaryd. Han emigrerade till Amerika i slutet av 1880-talet, men återvände till Sverige efter elva år. Under sin tid i Amerika så deltog han i spansk-amerikanska kriget, där han blev skadad i låret. Han träffade sin blivande hustru under vistelsen i Amerika. Efter återkomsten till Sverige så övertog han sin fars gård. På grund av skadan han ådragit sig i kriget så hade han svårt att klara av skötseln av gården. Musikintresse: Han har alltid tyckt om att spela och sjunga. När han kom till Chicago så lärde han känna Oscar Carlson, en dragspelare från Göteborg som hade spelat med Olle i Skratthult. Oscar lärde Arthur att spela efter noter. Oscar Carlson spelade ofta på de svenska danserna i Scandia Hall tillsammans med en norrlänning vid namn Verner Spik. När de uppträdde så kallade de sig Carlson och Spike. Arthur började själv sjunga och spela på danser efter andra världskriget. Han sjöng framför allt kärleksballader och sjömansvalser. Han översatte även en del svenska schlagers till engelska. Politik: Han redogör ganska utförligt för sin syn på den amerikanska politiken. Religion: I hans föräldrahem tillhörde de missionskyrkan. Hans mor var mycket noga med att han gick till söndagsskolan. När han kom till Amerika så gick han över till den lutherska kyrkan. Språkkunskaper: Han kunde en del engelska när han emigrerade eftersom hans föräldrar använde en del engelska uttryck. Han gick också en korrespondenskurs i engelska innan han reste. När han kom till Chicago så gick han i aftonskola och lärde sig engelska och amerikansk historia. Tillbaka till Sverige: Han har besökt Sverige 36 gånger efter emigrationen. Övrigt om intervjun: Ljudkvalitén är bra. Intervjun är på svenska. Intervjun innehåller även ett par prov på Arthurs sång och gitarrspel.