LS 0065-68: Algot Skogsberg (f. 1910, Brålanda), utvandrare. Intervju.
Sammandrag:
Intervju med Algot Skogsberg, Rockford, Illinois. LS 0065. LS 0066. LS 0067. LS 0068.
Rubriker: Anledning till emigration, arbete, föreningsliv, föräldrar, Hammars biljardhall. högtider, nöjesliv, politik, värnplikten, överresan, övrigt om intervjun.
Anledning till emigration: En av anledningarna till att han emigrerade var att det började bli ont om arbete på vägkassan. En annan anledning var att han inte ville göra värnplikten i Sverige.
Arbete: Redan i femårsåldern fick han börja hjälpa till med att mjölka och valla kor. Innan han emigrerade så arbetade han med att bygga vägar. Han arbetade för statens vägkassa. Staten hade övertagit alla vägar och man rustade upp de gamla byvägarna, som ofta bara var dygator. Arbetet var förhållandevis bra betalt. Han tjänade 25 kronor om dagen. Han berättar mycket utförligt om sitt arbete på vägkassan. När han kom till Rockford så fick han arbete på Scandia. Han trivdes inte på Scandia. Arbetet var hårt och bullernivån var hög. Man fick absolut inte vara med i någon fackförening om man ville behålla sitt jobb på fabriken. Han slutade snart på Scandia och lärde sig bagaryrket. Det fanns många svenska bagerier i den östra delen av Rockford i slutet av 20-talet. 1940 öppnade han sitt eget bageri. Efter kriget fortsatte han att arbeta som bagare.
Föreningsliv: Innan han reste till Amerika så var han aktiv i en skytteförening. Han talar ganska mycket om hur det gick till på skjutbanan. Han var en skicklig skytt. Han blev erbjuden att tävla i större sammanhang, men han tackade nej. När han kom till Rockford så började han spela fotboll och badminton. Han gick också med i godtemplarna. Han blev medlem i Vegalogen. Logen anordnade många olika aktiviteter för sina medlemmar. Algot ledde en ungdomsgrupp i gymnastik. I logen fanns även en särskild mansklubb där medlemmarna fick böta fem cents varje gång de gick ut med en flicka. Klubben gav också ut en tidning som hette "Fridens ängel". Många svenskar i Rockford gick med i godtemplarna eftersom det var lättare att få arbete på fabrikerna om man var med i någon godtemplarloge.
Föräldrar: Hans far ägde en liten gård i Bodarne. Han gjorde också dagsverken för bönderna i trakten för att dryga ut inkomsterna. Han utvandrade till Amerika 1885. Han var då bara 15 år gammal. Han återvände till Sverige efter ungefär tio år.
Hammars biljardhall: Han berättar lite om Hammars biljardhall. Den fungerade även som postkontor. Dit skickades brev till de svenskar i Rockford som inte hade någon fast adress.
Högtider: När han växte upp i Dalsland så brukade ungdomarna sjunga annandag jul. Det innebar att de gick från hus till hus med en stor mångfärgad stjärna med ljus i och sjöng julsånger. Som belöning fick de kaffe och julkakor. De gick omkring och sjöng hela natten. Även påsken var en stor högtid för ungdomen. Då tände de en påskeld på ett stort berg och dansade hela natten. De tillverkade också egna påsksmällare som de sköt av de under hela påsknatten.
Nöjesliv: Dansen var ett av de främsta nöjena när Algot var ung. På lördagarna var det alltid dans på någon loge. Alkohol förekom sällan på danserna. Om någon berusad person kom dit så såg smedens pojkar till att de kom därifrån.
Politik: I början av 30-talet var många svenskar i Rockford medlemmar i Socialistklubben. Han berättar om klubbens förgrundsgestalter och om vilka aktiviteter socialisterna anordnade. Under de svåraste depressionsåren så fanns det även en del kommunister i socialistklubben. Under 20- och 30-talet innehade svenskarna flera höga politiska ämbeten i Rockford. De röstades in i politiken av svenskarna och italienarna.
Värnplikten: 1942 blev han inkallad i den amerikanska armén. Han skickades till Texas, där han tjänstgjorde i det tunga artilleriet. Han behövde dock inte delta i så många militärövningar eftersom hans överordnade ansåg att han gjorde bättre nytta i köket. Han skötte all bakning på sitt kompani. På egen begäran utbildade han också bagare till de andra kompanierna. Han redogör utförligt för sin tid i den amerikanska armén.
Överresan: Han berättar en del om överresan. 1929 så reste han från Göteborg via Oslo och Halifax till New York. Han reste med norska Amerikalinjen eftersom det var lättare att få visum om man reste från Norge. Resan över Atlanten var mcket besvärlig på grund av dåligt väder. Från New York reste han vidare med tåg till Rockford.
Övrigt om intervjun: Ljudkvalitén är bra, med undantag av första kassettens första sida. Där är det nästan omöjligt att uppfatta vad som sägs, på grund av problem med bandspelaren vid inspelningstillfället. Intervjun är på svenska, men vid något tillfälle övergår den intervjuade till att tala engelska.
Ytterligare kommentar, originaltext på engelska: Lars Andersson was a neighbor of Skogsbergs. He and Algot's father left Sweden in the early 1870's. Both came to Clearfield County, PA. Algot: "My dad was kind of a small guy so he ended up in the coalmines (kolminera). Lars was a heck-of-a guy with tremendous strength. He worked on the railroads. Two Swedes could handle the job better than several Mexicans". Algot got an early introduction to America listening to his dad and his friends. In november 1928 he got his visa and the following year he left for America and Rockford, IL. Became active in the Good Templars. Played soccer until he was in the 50's and was the manager for many years. Algot has a very good recollection of his early years in Sweden.
Översättning: Lars Andersson var en granne till familjen Skogsberg. Han och Algots far lämnade Sverige på tidigt 1870-tal. Båda kom till Clearfield County i Pennsylvania. Algot: Min far var en ganska liten kille så han hamnade i kolgruvorna. Lars var en riktig jäkel till karl med enorm styrka. Han arbetade på järnvägen. Två svenskar kunde göra jobbet bättre än ett gäng mexikanare." Algot fick tidigt höra om Amerika när han lyssnade på sin far och hans vänner. I november 1928 så fick han sitt visum och året efter lämnade han Sverige för Amerika och Rockford, Illinois. Han blev aktiv i godtemplarna. Spelade fotboll tills han var i 50-årsåldern och var tränare i många år. Algot minns sina tidiga år i Sverige mycket väl.
