LS 0113-114: Edward Myrbeck (f. 1911, Sundbyberg), utvandrare. Intervju.
Sammandrag:
Edward Myrbeck, Braintree Massachusetts, LS 0113 och LS 0114.
"Far reste över till Amerika först. De flesta av våra tillhörigheter såldes och vi flyttade till farmor i Bäckaby, utanför Kalmar. Sex månader senare så reste mor, jag och två syskon efter. Jag minns när jag berättade för vår lärare att vi skulle till Amerika. Han sa: 'Jag kan inte förstå varför folk reser till Amerika, när vi har sådana fina skogar. Vi har järn, och vi har industri och vi har lite utav varje'. Jag berättade för min far när jag kom hem ifrån skolan. Far svarade 'Jävla förbannat! Gå tillbaka till skolläraren och säg honom att om de ger mig lite av de där skogarna, och järnet, och alla de här fina bondgårdarna de har! Då ta mig faan, så ska jag stanna i Sverige!'"
Far var socialist och murare. Det fanns inget arbete att få. Edward minns ingenting speciellt från överresan men de anlände till Rockford, Illinois och där väntade far på dem. Föräldrarna gick inte regelbundet i kyrkan men Edward fick börja söndagsskola i den Lutherska kyrkan. Han skulle läsa upp någonting utantill inför publik, men blev nervös. När han kom hem igen så sa han till sin far att han inte ville gå tillbaka dit igen. Det hjälpte inte ens att prästen kom hem till dem, Edward ville ändå inte återvända till söndagsskolan. Efter det blev det ingen mer kyrka för Edward.
1927 flyttade familjen till Boston, Massachusetts. Edward hade byggt en radio helt själv. Det var starten på hans arbete inom elektronik. Han berättar om hur han tack vare sin kompetens inom radiokunskap tog honom till Harvard och samarbeten med Kustvakten och Boston-polisen.
----------
In english:
"Dad left first for America. Most of our belongings were sold and we moved to our grandmother in Bäckaby, outside of Kalmar. Six months later me, my mother and my two siblings left for America too. I remember when I told our teacher that we were going to America. He said: 'I can not understand why people are going to America, when we have such beautiful forests here. We have iron, we have industries, etc.' I told my dad about this when I came home from school. "Damn it! Go back to that teacher and tell him that if they give me a little of those forests, and the iron, and all these nice farmsteads they have! Then, damn it, I will stay in Sweden!'"
Dad was a socialist and a bricklayer. There was no work to get. Edward does not remember anything special about the journey to America. They arrived in Rockford, Illinois, where their father was waiting for them. His parents wasn't regular church goers but Edward went to sunday school in the Lutheran church. He was supposed to remember something by heart and read it aloud, but he was too nervous. When he came home he told his dad that he didn't want to go back there. Not even the pastor's visit to his home helped. After that there was no more church for Edward.
In 1927 the family went to Boston, MA. At that time Edward built a radio by himself. That was the beginning of his work in electronics. He tells about how his knowledge about radios got him involved with Harvard, the Coast guard and the police in Boston.
