Ägare av original
Givare till museet
Producer
Part of exhibition
History
-
-
Koala (Phascolarctos cinereus) från Australien. En av flera gåvor till Uddevalla Museum av Andreas Eliasson Sundberg (1845 - 1932). Koalan hade han skjutit i Queensland 1891 och året därpå skänkte han skinnet till museet. Det monterades sannolikt av konservator Carolina Christiansson. Hon hade ju aldrig sett en koala i verkligheten och av allt att döma inte heller på fotografi.
Koalan har kommit till nytta i forskningsvärlden på 2000-talet. Åren 2008 och 2009 togs prov för DNA-bestämning till forskare i Australien respektive USA efter förfrågan via Göteborgs Naturhistoriska Museum. Forskare eftersökte möjliga bärare av det retrovirus som idag starkt decimerat antalet koalor i vissa delar av den australiska kontinenten. Ett litet stycke skinn skars av från undersidan och sändes till forskarna för DNA-bestämning. Provet visades sig unikt nog innehålla det retrovirus forskarna söker för att kartlägga koalans tidigare utbredning. Museets koala visade sig bära på viruset. År 2009 togs ett kompletterande DNA-prov. Se under Tillstånd & Vård.
I maj 2011 besvarades en förfrågan från National Museum of Natural History, Smithsonian Institution i Washington som studerar prover tagna på koalor runt om i världen.
Text till webbutställning "Från när och fjärran" på museets hemsida i februari 2009 - 2013:
Koala eller pungbjörn som den tidigare kallades, Phascolarctos cinereus, från Queensland, Australien. Längd 56 cm. Gåva av Possessionat (godsägare) Andreas Eliasson Sundberg, Tjörn år 1892.
Sundberg skänkte ett skinnlagt exemplar, (ej monterat – uppstoppat – djur). Monteringen utfördes troligtvis av en konservator i Uddevalla som aldrig sett en koala på riktigt. Arbetet gjordes innan illustrerade djurböcker fanns i var mans ägo - därav den ovanliga formen på montaget.
Om tjörnbröderna Olle Eliasson Sundberg (1837 - 1892) och Andreas Eliasson Sundberg (1845 - 1932) från Västra Sunna vid Kyrkesund finns många berättelser. Tjörnborna kallade dem "Gull-Pellars". De båda bröderna ville pröva lyckan genom att resa till Australien för att söka guld. Vid 28 respektive 19 års ålder påbörjade de i juli 1865 resan till det som visade sig vara lyckans land för de båda.
Vägen dit kantades av svårigheter men de hade en stark tro på att de skulle finna det som de drömde om. I Gympie i Queensland, en ort 15 mil norr om Brisbane, inmutade de ett stycke land. Det var inget stort område men det visade sig vara tillräckligt för att kunna utvinna guldinnehållande malm. År 1871 arbetade 150 man på 250 fots djup med att bryta berg. De sprängde loss berget med krut, forslade upp malmen i tunnor med hjälp av en hästvandring. Efter bearbetning i krossmaskiner kom utdelningen - malmen var rik på guldklumpar.
Olle, den äldste av bröderna tvingades efter en olycka 1871 lämna Gympie guldfält för alltid. Han for hem till Tjörn, köpte och rustade upp Bremsegården på Klöverön vid Marstrand. Våren 1877 gifter sig han och Anna Christina Rutgersson från Kärsön. Två döttrar såg dagens ljus inom loppet av en treårsperiod. Den äldsta dottern kom att bli känd som bondhustrun och konstnärinnan Mathilda Båysen på Klöverön; den andra dottern var Elin Sundberg, mera känd som Sundsfrun. Elins hus i Sunna i Klövedal på nordöstra Tjörn är idag (2005) ett besöksmål som förvaltas av Sundbergska stiftelsen.
Andreas Sundberg förvärvade gården Stenung i Norum. Han träffade också en kvinna från Tjörn, Elvira Sofie Sandberg som han gifte sig med. Paret fick sex barn. Andreas fortsatte att vara engagerad i verksamheten i Gympie.
Först 1914 sålde han sina sista andelar i gruvfältet. I samband med sina hemresor i början av 1890-talet tog Andreas med sig exempel från den australiensiska faunan till sitt forna hemland. Dessa kunde man ta del av på två västsvenska museer, Göteborgs Museum och Uddevalla Museum. På plats i Australien var Andreas ute och jagade traktens djur. Fåglar och däggdjur blev skinnlagda. Ormar, ödlor och småkryp stoppades i glasburkar med sprit för att konserveras. Troféerna packades och sändes till Sverige som fraktgods på båt.
I Göteborg och Uddevalla tog museernas personal tacksamt hand om dessa osedda arter.
På Bohusläns museum har vi på senare tid i den handskrivna katalogen kunnat summera antalet djur hemförda 1891 och skänkta 1892 till 16 nummer. Av dessa går 13 [alla 16 i november 2013] att återfinna i samlingarna.
Redan 1870 hade Andreas Eliasson Sundberg vid ett besök i hemlandet lämnat 30-talet fågelskinn till Göteborgs Museum. Några andra fynd, däribland ett stycke guldmalm, var adresserade till baron Nordenskjöld vid ett museum i Stockholm. Sex år senare hade Sundberg förmånen att träffa Nordenskjöld. Han frågade då om malmklumpen, men den hade aldrig nått adressaten.
Se foton från Andreas Eliasson Sundberg och hans hustrus hem i Stenungsund från år 1916: UMFA53690:23060 - UMFA53690:23076.
Ang. Olle Sundbergs döttrar, Mathilda Båysen (1878-1968), se UM027015) och Elin Magdalena Sundberg (1880-1965), mer känd som "Sundsfrun", se Sundbergska stiftelsen och gården Sunna på Tjörn, se ES1 - ES92.
Litteratur:
Terning, Gunvor. Tjörnskt Kvinnoporträtt. Artikel i Bohuslän Årsbok 1980.
Nilsson, Arne (1998). Sundsfrun. Guldgrävardottern på Tjörn.
Johansson, Marie. Hemfört till Uddevalla. Artikel i Bohuslän Årsbok 2005.
Bilagepärm: Korrespondens från maj 2009 (Naturhistoriska museet, Göteborg - Bohusläns museum) kring första undersökningsresultatet vad gällde "... to determine whether Queensland koalas were already infected at the corner of XIX/XXth centuries with retrovirus which is currently spreading in the species at a rapid pace."
Kopia av artikel i Science Daily. Your source for the latest research news, dicoveries and breakthoughs in science.
Elektronisk källa:
http://www.sciencedaily.com/releases/2012/09/120920135313.htm
Genome-Invading Retroviruses Have a Nasty Surprise for Koalas: Serious Pathological Impact for Centuries.
-
Användning
- Ägare av original Sundberg, Andreas Eliasson (1845 - 1932)
- Ägare av original, ort Sverige Bohuslän Västra Götaland Stenungsund Norum Gården Stenung Göteborgs och Bohus
-
Accession - 1892
Gåva - Givare till museet Sundberg, Andreas Eliasson (1845 - 1932)
- Givare, ort Sverige Bohuslän Västra Götaland Stenungsund Norum Gården Stenung Göteborgs och Bohus
-
Proveniens - 1891
Koala skjuten av givare. - Producent Sundberg, Andreas Eliasson (1845 - 1932) säker
- Fyndort Australien Queensland
-
Produktion - 1892 — 1899 (monterat på 1890-talet)
-
Reparatör/Konservator/Restaurerare
Christiansson, Carolina (1832 - 1924)
-
History
Arbetade som konservator på Bohusläns museum(Uddevalla museum) 1864-1912
Carolina Christiansson var konservator och allt-i-allo på Uddevalla museum (nu Bohusläns museum) från 1864 till 1912. I nästan ett halvt sekel!
Här kan du läsa om Carolinas dramatiska väg till yrket, om hennes arbetsinsats och om att vara kvinna i 1800-talets manliga museivärld.
Var stod museifronten i Västsverige på 1860-talet?
I skolans värld hade naturvetenskaperna medvind. Läroverken i Skara och Vänersborg skaffade studiesamlingar för eleverna. Uppstoppade djur, snäckor, mineraler och mycket mer. Samlingarna blev snart museer för allmänheten. Göteborgs Museum grundades 1861.
I Uddevalla tyckte bokhandlare Hallman att också här skulle finnas ett museum. Hallman lade fram ett förslag 1861. Många blev entusiastiska. Inbjudan till medlemskap skickades ut till hundratals personer i Bohuslän. De skulle hjälpa till ”genom insändande av sådane föremål som egna sig för ett Museum”. Helst naturalier och ”fornsaker”. Inbjudan undertecknades av stadsläkare Åhlström, grosshandlare Robert Thorburn, läroverksrektor Rodhe och bokhandlare Hallman. Fyra tunga gubbar. Det gick bra, över 400 personer ville vara med och gåvorna började strömma in.
Uddevalla museum på Kungsgatan 30
Museet fick en styrelse på sju personer. Tre av dem var kvinnor: Elise Nomell, Lydia Kullgren och Minnie Natt och Dag. För museets olika avdelningar ansvarade kunniga och intresserade medlemmar. Hushållningssällskapet bidrog med ekonomiskt stöd. År 1863 kunde museet flytta in i huset på Kungsgatan 30.
Vem var viktigast på Uddevalla Museum?
Jo, det var konservatorn som skulle ta hand om de insamlade djuren. Konservatorn C O Andersson från Göteborg anställdes 1861 på sex månader för att stoppa upp djur. ”Uppstoppningsverktyg” köptes in. Apotekare Fahlström skänkte kemikalier och annat som behövdes. Andersson var också med när museet flyttade in på Kungsgatan 30. Men han visade sig vara ”olämplig för tjänsten”. Ny konservator och vaktmästare blev Niklas Christiansson, 1864. Han hade tidigare varit dräng och textilarbetare, så nu tog han ett kliv uppåt. Han hade ”jemte en viss händighet äfven ordningssinne och nit uti det han tager sig för”. Niklas var gift med Carolina och de hade två små barn. Familjen kunde se ljust på framtiden.
Carolinas dramatiska väg till tjänsten som konservator
Men redan efter ett halvår blev Niklas Christiansson sjuk och dog. Chockad stod hustrun Carolina där med Gerda, 4 år och Carl, 1 år. Vad skulle hon ta sig till? Carolina hade upplevt en barndom i misär. Hon var beredd att kämpa och ville stanna på museet. Hon hade samma goda egenskaper som Niklas och allt tyder på att hon hjälpt honom i arbetet. Museets styrelse kunde tänka sig henne! Man annonserade ut en tjänst ”till hwilken såväl fruntimmer som karlar kunna anmäla sig som sökande”.
Och änkan konkurrerade ut: en dräng, en skrädderiarbetare, en renskrivare och så konservator C O Andersson från Göteborg som ju ”på grund av föregående erfarenhet ansågs olämplig för tjänsten”. Styrelsen vände sig nu till August Wilhelm Malm, intendent vid zoologiska avdelningen på Göteborgs Museum. Var han villig att undervisa en kvinna i prepareringskonsten under några månader? Han svarade att han inte hade något emot att undervisa en kvinna. Saken var klar. Vilken lättnad för Carolina Christiansson! Tänk om hon anat att hon skulle vara ”conservatris” på Uddevalla museum i 48 år. Hon gifte aldrig om sig utan tackade med troget arbete för den möjlighet hon fått.
August Wilhelm Malm blev känd för att ha monterat den blåval som drev iland i Askimsviken 1865. Den var utställd på Göteborgs Museum i slutet av 1800-talet. 1923 flyttades valen till det nybyggda Naturhistoriska museet i Slottsskogen, där den fortfarande finns att se.
Uddevalla museum = Carolina
Carolina ägnade mycket tid åt att preparera nyinkomna fåglar, fiskar, insekter och däggdjur. Hon hade goda kunskaper i ornitologi och zoologi och museistyrelsen skrev i sina protokoll att man uppskattade hennes arbete och ”den utmärkta ordning och reda som städse var förhärskande”. Hon var inte bara konservator, utan skötte det mesta av det dagliga arbetet på museet. Carolina gjorde studiebesök på Göteborgs Museum och andra museer. Resorna uppmuntrades av styrelsen.
Hon blev ett med Uddevalla museum och bodde också där med barnen, i ett rum och kök. Hade hon någon som hjälpte henne med hushållsarbete och barnpassning, så som en änkeman skulle ha haft? Hade hon råd, med sin lilla lön?
Carolinas barn
Död och sorg drabbade familjen en andra gång när dottern Gerda dog, 14 år gammal. Men sonen Carl växte upp och kunde hjälpa till som vakt på museet. Så fick han arbete hos en företagare i Uddevalla. Tack vare honom hade Carl råd att gå på läroverket och bli student. Han stack till sjöss och fick ett spännande liv utomlands. Så småningom bosatte sig Carl i Paris som redaktör för New York Heralds Parisupplaga. Tidningen var berömd för att ha bekostat två av Stanleys expeditioner i Afrika. Carl glömde inte museet hemma i Uddevalla. Han skänkte exotiska föremål från Pompeji, Palestina, Cypern, Kartago och Egypten.
Renar, älgar …
I styrelsen satt fru Elise Nomell, och hösten 1869 föreslog hon att museet skulle köpa in två levande renar från ett kringresande menageri. Renarna visades i museets trädgård. Men de åt massor av renlav, och det blev dyrt. Året därpå slaktades djuren och monterades sedan av konservatrisen. Hon hade redan tidigare monterat stora djur: en älg till Vänersborgs museum och en till det egna museet.
Fler levande djur hölls i trädgården, bland annat två påfåglar, en räv och en hök. Alla kom att slaktas och monteras. Samlingarna ökades med en björn och ett lodjur som färdigställdes på museet.
Pensionsålder: 80
1912 fyllde Carolina 80 år, och hon kände att det var hög tid att pensionera sig. Museets styrelse tackade av henne med en middag i Grand Hotells festvåning. Några släktingar och vänner till henne var också med. Styrelsens ordförande Anders Zachau höll tal, alla skålade i champagne. Carolina fick ta emot Kungliga Patriotiska Sällskapets stora guldmedalj.
Carolina Christiansson blev 92 år gammal. Hon begravdes på Norra Kyrkogården i Uddevalla.
En öppning för kvinnorna
På Carolina Christianssons tid fanns det många ogifta kvinnor i samhället. Man insåg att de måste få vettiga möjligheter att försörja sig själva. Det var en tid av förändring och hetsig debatt. Hela samhället var i gungning. Sakta öppnades vägar för kvinnorna till studier, och till kvalificerade yrken som läkare och läroverkslärare. De tog också plats i kassaluckor, telefonväxlar, bakom skrivmaskiner på kontor. I butiker och fabriker. Museikonservator var ett nytt yrke, utan manliga traditioner.
__________________________________________________
Angående 1880 års förvaltning - i ett protokoll från Uddevalla museistyrelse, närmare bestämt från 25 januari 1881 undertecknat R. Bley och E.G. Lange, kan man läsa följande om önskan att konservatorn fortbildade sig: Styrelsens beslut att bereda Conservatricen tillfälle taga Göteborgs Musei Samlingar i besigtning, hvar för en utgift af endast 15 kr: fått widkännas, gilla vi på det högsta och förorda, att hon hvart annat eller hvart tredje år beredas nyttan och nöjet af besök i andra Museer, emedan de utvidgade kunskaper och insigter som därigenom vinnes, bör komma vårt Museum till godo såväl vid conservering som vid uppsättning af nya föremål.
- Födelseort, Bohuslän Västra Götaland Herrestad
- Levnadsort, Sverige (SE) Bohuslän Västra Götaland Uddevalla Uddevalla Uddevalla Museum Krummedike 13 Kungsgatan 30 Göteborgs och Bohus län
- Profession Konservator Konservatris
- Alternative names Kristiansson, Karolina (i Sveriges befolkning 1900 och Sveriges dödbok 1901 - 2009)
- Gender Kvinna
- Nationality Svensk
- DigitaltMuseum Search in «Christiansson, Carolina»
-
History
- Reparatör/Konservator/Restaurerare, ort Sverige Bohuslän Västra Götaland Uddevalla Uddevalla Kungsgatan 30 Göteborgs och Bohus län
-
Classification
-
- Fauna (Outline) OU 136
References
License information
Metadata
- Identifier UM003435
- Part of collection S14UM Kulturhistoriska samlingen
- Owner of collection Bohusläns museum
- Institution Bohusläns museum
- Date published August 11, 2014
- Date updated November 2, 2022
- DIMU-CODE 011024265036
- UUID dce538b1-5a87-4790-90f1-04b86465183a
- Tags
1 comment
Daniella, January 24, 2021
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».