Bibelbok. Trådbunden bok. Pappband klätt i brunt skinn. Ryggen märkt: "1604 PSALTAREN". Bladen i beige färg med svart text. Insidan med 3 sidor, av nytt linjerat papper med handskriven text: "Tilhör K.J Petterson......................Psaltaren Trikt 1604, den 10 oktober i Upsala". Boken stängs med 2 läderremmar (skadade, slitna).
Äldre historik:
Psaltaren är en skrift i judendomens Ketuvim och kristendomens Gamla testamente. Den är i sin nuvarande form en samling av delvis mycket gamla texter, tillkomna under en lång period, bearbetade och samlade i det som nu kallas Psaltaren. De yngsta delarna är från c:a 300-talet f Kr. De äldsta är många hundra år äldre, men ständigt bearbetade tills de någon gång på 300-talet fick sin nuvarande form. Ursprungsspråket är hebreiska. På 200-talet f Kr översattes Psaltaren till grekiska, och det är från en avskrift av denna översättning som namnet Psaltaren kommer, grekiska Psalt'aerion, vilket är en direktöversättning av det hebreiska nebael, ett stränginstrument som användes i kulten. I den grekiska översättningen Septuaginta kallas skriften vanligen B'iblos psalm'on, psalmernas bok. I den hebreiska bibeln kallas skriften Tehellím, lovsångerna. En bok som innehåller Psaltaren kallas psalterium.
Psaltaren består av ett antal psalmer. Ordet psalm kommer av grekiska psall'ein, som betyder "knäppa med fingrarna" och syftar på att man knäppte på ett stränginstrument med fingrarna under det att psalmen framfördes. Med tiden kom det man framförde att i sin helhet kallas psalm (på hebreiska mizm'or).
Den indelning som finns i Psaltaren i fem böcker är en konstlad uppdelning, kanske påverkad av Moseböckernas uppdelning i fem böcker. Antalet psalmer (150 st) kan ha påverkats av att Moseböckerna är fem (5x30=150 psalmer) till antalet. I den grekiska översättningen Septuaginta följer man inte detta, utan har en extra psalm, 151. Bland Qumran-fynden hittades ytterligare fem psalmer i den handskrift som där fanns av Psaltaren. Psalmer finns för övrigt även i andra gammaltestamentliga skrifter.
Psaltaren bär tydliga spår av att vara en samling av psalmer från olika, andra samlingar. Tydliga gränser finns bara i undantagsfall, som när det gäller psalmerna 73-83 som gärna undviker gudsnamnet (Herren), och i stället använder tilltalsnamnet Gud. Vallfartssångerna nr 120-134 är ett annat exempel.
Det var först när man började trycka bibeln på 1500-talet som psalmerna fick den uppställning som de nu har. Tidigare skrev man en fortlöpande text (se bilden), och i ännu äldre handskrifter skrev man även utan så kallade anfang (typografi)er (utsirade bokstäver i början). Det var också på 1500-talet som versraderna fick nummer. Wikipedia
I
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».