History
-
Förvärvsmotivering:
Efter att ha jämfört kopiorna med originalen kan konstateras att originalen är i så dåligt skick att det motiverar förvärv av kopiorna. Originalen saknar många av spånfjädrarna och var i betydligt bättre skick när de togs in i 1875-1913 - troligen på grund av att materialet är skört och att de magasinerats för trångt.
Originalen går knappast att konservera till ursprungligt skick.
Kopia av Takfågel 6171.
TAKFÅGLAR
Det har varit en utbredd sed över hela landet att till jul hänga upp en takfågel av trä eller spån. Vanligen benämns de helt enkelt takfåglar, men ofta kallas de julduvor eller trätuppar, ibland pelikaner eller spångökar.
De svävande fåglarna fästes gärna i taket över bordet där värmen från julljusens lågor höll dem i ständig rörelse. En del duvor kunde ha en ganska bastant formgivning och vara skurna i massivt trä medan fåglarna av spån var mer gracila med vingar, stjärtpennor och kammar av lövtunna spånor.
Julduvan brukar härledas till kyrkornas snidade duva som svävar över predikstolen i form av den helige Ande. Från Skåne uppges att duvan hängdes upp till jul ”för att den helige Andes frid skall hvila öfver huset”.
Den takfågel som benämns pelikan har ingen speciell likhet med sjöfågeln med samma namn. Pelikanen blev populär att avbilda under medeltid och renässans på grund av tron att den älskade sina ungar mer än andra djur. I den medeltida kyrkokonsten förekommer ofta en pelikan som sticker sig själv med näbben i bröstet för att med sitt eget blod nära eller till livet återuppväcka sina ungar. Pelikanen blev återlösningens symbol och en bild av frälsningen genom Kristi blod och den kunde placeras vid dopfunten. Motivet finns även på folkliga bonader från 1700- och 1800-talen. Temat togs också upp av Strindberg i kammarspelet ”Pelikanen”.
Traditionen med takfåglar lever vidare och spånfåglar kan fortfarande köpas till jul i hemslöjdsbutiker även om symboliken är bortglömd idag och de hängs upp som en ren juldekoration.
/Lena Kättström Höök 2013-10-17
Produktion: 1960 - 1980 (Uppskattning)
Accession: September 4, 2013 (Förvärvsprotokoll)
- Givare till museetOkänd, Nordiska museet
Classification
References
-
- LitteraturreferenserKättström Höök, Lena, 2008, "Takfåglar", i Etnobiologi III, Stockholm Allmän referens
- LitteraturreferenserHammarstedt, E., 1901, "Fågeln med segerstenen, sprängörten och lifsömnet.", i Meddelanden från Nordiska museet 1901
- LitteraturreferenserHammarstedt, N.E., 1908, "Inspirationsfågeln", i Fataburen 1908
License information
Metadata
- IdentifierNM.0333067
- Part of collectionNordiska museets föremål
- Owner of collectionNordiska museet
- InstitutionNordiska museet
- Date publishedOctober 22, 2019
- Date updatedMay 24, 2024
- DIMU-CODE021028427806
- UUIDcc7137ba-5233-4bb3-a0ef-1f24c8a503a7
- Tags