Livstycket

Livstycke i mörkröd yllerips med moiréyta av fint kamgarn.
2 framstycken/sidstycken med infälld skörtkil i sidan, 2 ryggstycken avsmalnande nedåt i ett skört med 3 veck, breda axelband och vid halsringning, stickningar med ljus tråd runt alla kanter och i fyra rader längs framkanterna. Har varit knäppt med 5 hakar och hyskor troligen, nu bortklippta. På vänster framstycke finns 3 tränsade trådöglor vilket möjligen kan tyda på en äldre stängning med band som knutits genom öglorna. Fodrat med ett bredrandigt hemvävt halvylletyg med vit linvarp och inslaget rätt glest i tuskaft i gulbeige, blått, grönt, vitt och svart. Kan eventuellt ha varit ett kjoltyg men med tanke på glesheten snarare ett rock-eller tröjfoder.
Anm. Det röda tyget har missfärgats i stora mörka fält små hål mest bak, fodret mycket slitet.
Den röda moirén var ett modetyg under 1700-talet,möjligen det som kallas barkan i skrifterna, och var ett dyrbart köpetyg som användes till högtidsdräkten t.ex. brudlivstycket. Jfr livstycke 185435 från Järnskogs sn. och 3720 från Brunskogs sn. I Berchs tygprovsamling kallas tyget grogrinette, medan barkan där är en rips utan moirémönster.
/Berit Eldvik 2008-02-21

Collapse text

Livstycke i äldre modell med skört. Av ljusgrön vadmal, 2 framstycken/sidstycken med infälld skarvbit under armhålen, infällda skörtkilar i sidorna. 2 ryggstycken som avsmalnar nedåt i ett skört med 3 veck, vecken hålls samman med några grova stygn. I midjan ovanför vart veck en dekorativ förstärkning sydd med blått och rosa tvinnat silke i form av små blommotiv. Halsringningen fyrkantig och kantad med ett rosa sidenband med 8 cm lösa ändar i framkanten. Knäpps med 7 par hakar och hyskor. Foder av hemvävt halvylletyg i tuskaft med oblekt linnevarp och inslag av rödrosa ullgarn med smala ränder i mörkblått och vitt lingarn. Även fodret skarvat på motsvarande ställen som yttertyget.
Berit Eldvik 2008-02-18

Collapse text

Livstycke av rött ylletyg av kamgarn med blommönster i flotterande trådar. 2 fram/sidstycken med infällda sidkilar, 2 ryggstycken med 3 skörtveck nedtill. Framstyckena går omlott och knäpps med 5 par hakar och hyskor. Foder av randigt halvylle med varp av vitt lingarn och inslag av 1-trådigt ullgarn. Olika randningar i rygg och framstycken men i ungefärligen samma färger i olika sammansättning, rosarött, svart, gult ljusgrönt , blått och vitt. Troligen taget från äldre kjolar.
Fodret är hemvävt medan det röda tyget är ett finare köptyg, som kan ha kommit från gränshandeln med Norge och ursprungligen vara vävt i England. Denna tygsort har varit mycket vanlig på båda sidor om gränsen under 1700-talets slut och första hälften av 1800-talet.
Anm. Hyskor och hakar är troligen utbytta i senare tid antagligen vid leveransen till museet, trådrester syns på fodersidan.
Livstycket är från tiden kring 1800 och kom in tillsammans med en nysydd dräkt av den typ som bars i slutet av 1700-talet före 1820. Livstycken var enligt skaffare H. Söderman de enda äldre plagg som fortfarande fanns kvar i bygden.

/Berit Eldvik 2007-06-20

Collapse text

Livstycke i 1700-talsmodell av randig kalmink, ett fint helylletyg av kamgarn i satin, varprandigt i rött, rosa och schatterade gröna nyanser på vit botten. 2 framstycken/sidstycken med rundade slitsar fram tränsade med vit tråd, 2 smala ryggstycken avsmalnande nedåt i runda skörtflikar som ligger överlappande. Snörning fram med 5 par tränsade snörhål och en remsa av ljusbrunt sidenchiffon som snörband. Snörningen döljs under en bröstlapp av tyget skuren i två sneddade våder så att ränderna bildar V-form med en nedåtgående snibb. I bröstlappen 4 insydda träspröt för att ge styvnad. Fodrad med grov oblekt linnelärft.
/Berit Eldvik 2007-12-17

Livstycket är i liknande modell som rött kamlottlivstycke 1016 använt av samma ägare till bruddräkt 1795. Om detta liv använts runt 1780 bör ägaren då ha varit en mycket ung flicka. Kalmink var ett dyrbart köpetyg som inte vanligen användes till barn och unga utan mer hörde till brud-och ungmorsdräkt, därför kan det finnas anledning att tro att det snarare bars i samband med bröllopet 1795. Eftersom det bars olika kläder som brud och som ungmor kan båda livstyckena ha använts vid samma bröllopsfest.
/Berit Eldvik 2007-12-17

Collapse text

Livstycke av röd vadmal. 2 framstycken/sidstycken med infälld skörtkil i sidan, vid framkanterna iskarvad bit. 2 ryggstycken avsmalnande nedåt i ett skört med avrundade flikar som överlappar varann. En söm från insidan ger ett markerat veck runt midjan, axelband med materialskarvar. Foder av glest halvylle med varp av lingarn och inslag av entrådigt ullgarn, rutigt i svart, ljusgrått och oblekt. Knäppning med 5 par hakar och hyskor av järntråd.
/Berit Eldvik 2008-02-18

Collapse text

Livstycke i kort empirepåverkad modell, av hemvävt halvylle i kypert, varp av ljust lingarn, inslag av rött entrådigt ullgarn med ränder i mörkgrönt, mörkrött och svart 2 framstycken/sidstycken, 2 ryggstycken avsmalnande nedåt i ett rudimentärt skört med 3 förstärkande tränsar av rött garn, 2 cm från nederkanten har gjorts en avsyning runtom, framkanterna rundade och livstycket är dubbelknäppt med 6 par kupade mässingsknappar och knapphål på båda framstyckena tränsade med rött ullgarn. Knapparna trädda genom tyget och fästade på insidan. Foder av grovt linnelärft s.k. buldan.
Anm. 1 knapp ersatt med platt mässingsknapp m. stjärnmönster.
/Berit Eldvik 2008-02-21

Collapse text

Livstycke i empiremodell, av tuskaftat bomullstyg med tryckt mönster, s.k. kattun. Röd botten med gula små blommor i ett gallerverk av små vita kvistar.
2 framstycken/sidstycken med liten infälld skörtkil i sidan, 2 ryggstycken avsmalnande nedåt i litet ryggskört med 3 veck. Smala axelband. Höger framstycke har en tillsydd bröstlapp med snedskuren framkant med 4 knapphål tränsade med vit tråd. 4 små tygklädda platta knappar, varav en knapp sitter skiljd från de andra uppe vid halsringningen. Innanför bröstlappen dold knäppning med 4 par hakar och hyskor. Foder av oblekt linnelärft. Jfr liv 104.884 i samma modell.
/Berit Eldvik 2008-02-21

Collapse text

Livstycke i empiremodell, av ljusbrunt bomullstyg i tuskaft med invävda mönsterbårder i rosa och gult silke. Troligen hemvävt. 2 framstycken/sidstycken med infälld skörtkil i sidan. 2 ryggstycken avsmalnande nedåt i ett litet ryggskört med 3 veck. Höger framstycke har en tillsydd bröstlapp i oregelbunden kantig form med 4 knapphål tränsade med brun tråd, knapparna saknas. Foder av oblekt linnelärft, mitt bak ovanför skörtet en fastydd hake att fästa kjolen på. Jfr med kattunlivstycke i samma modell 117.057
/Berit Eldvik 2008-02-21

Collapse text

Livstycke av finaste kamgarnsylle i satin, med glättad yta, varprandig i tegelrött med breda randpartier i schatterade nyanser av violett, grönt samt vitt, s.k. kalmink.
2 framstycken, 1 bakstycke, 2 axelstycken. Dubbla stickningar runt alla kanter, i framkanterna tredubbla, knäppning med 3 par hakar och hyskor. Foder av oblekt glevävt linne med en synlig 1,5 cm bred foderkant nertill.
Anm. Möjligtvis har livstycket ursprungligen haft tennmaljor för snörning, vilket kan anas som små stygnhål . Jfr. livstycke 93302.
Vistrand har fått uppgiften att livstycket hörde till brudpigedräkten på 1840-talet och då bars med grön kjol. Troligen är livstycket ännu äldre, från 1700-talets slut eller 1800-talets början då dessa importerade kalminsktyger liksom stormönstrade ylledamaster var på modet i det folkliga dräktskicket till högtidsplagg. Vistrand skriver ju även att de använts till tvärrandiga "skirdukskjortlar". Kalminker av denna kvalitet vävdes oftast i Norwich i England. Samma randning finns på 2 andra livstycken från Floda 93 316 och Bjursås 21 114.
/Berit Eldvik 2007-04-17

Collapse text

Av klarrött ylletyg av kamgarn i tuskaft med lancerat mönster i form av fåglar och blomornament, s.k. "tupptyg" 2 framstycken/sidstycken samt 2 ryggstycken, vid de tre ryggsömmarna små korta skörtveck som vikts utåt/uppåt så att fodret syns. Foder i skörtet av bomullskypert, smalrandigt i vitt och svart och i framstyckena blått och vitt linnekypert. Övriga livet fodrat med grövre linnekypert randigt i oblekt och grågrönt. Knäppt med 6 par hyskor och hakar av mässing fastsydda med vit grov lintråd.
Anm. Axelbanden förlängda med infälld bit av samma tyg, 4 cm, fodrad med vit bomullslärft
Sådant tupptyg var mycket modernt i flera dalasocknar under 1800-talets första del och köptes från Norge. Troligen vävt och importerat från England.
/Berit Eldvik 2007-10-10

Collapse text

Katalogkort: endast teckning.

Livstycke av fint rött kamgarnsylle i damast med stort blommönster i 1700-talsstil. 2 framstycken/sidstycken med skarvbitar under ärmhålen, 2 smala ryggstycken, hängslen av flera skarvade bitar. Kort modell med en rad små rundade skörtflikar ("fläbbar") runt hela nederkanten som överlappar varandra som fjäll. Varje skörtflik kantad med ljusblått siden. Knäppt fram med 6 små knappar och knapphål tränsade med gulrosa lingarn. Foder av oblekt linnelärft i fram-och sidstycken och med blå halvyllelärft i ryggen.(Varp ljusblått lingarn, inslag blått ullgarn)
Anm. Knapparna saknas, tyget fläckigt, sidenbanden mycket slitna och delvis bortnötta och nu övertäckta med infärgad crepelin.
Stormönstrade ylledamasttyger var moderna i det folkliga dräktskicket under 1700-talets andra hälft och främst till högtidsdräkt eftersom det var dyrbart köpetyg. De finaste kom från Norwich i England. Möjligen har detta tyg varit i ett äldre plagg innan.
/Berit Eldvik 2007-10-31

Collapse text

Livstycke av äldre typ med skört. Av hemvävd "kalmink", vit linnevarp, inslag av tunt 1-trådigt ullgarn i varptäckande kypert. Livligt randig i 3 schatterande röda nyanser samt gult, grönt, vitt och svart för att efterlikna 1700-talets manufakturvävda kalminker.
2 framstycken/sidstycken med infälld skörtkil i vardera sidan,
2 ryggstycken med skarvade bitar som mönsterpassats, avsmalnar nedåt i skört med 3 veck med dubbla trändsade förstärkningar. Axelband som ej mönsterpassats. Foder av oblekt linnelärft, knäppning med 6 par hakar och hyskor av järntråd.
Anm. Malätet så att varpen ligger fri på många ställen.
Kalminklivstycken i helyllesatin blev moderna i det folkliga dräktskicket under 1700-talets senare del. Det var ett dyrbart köpetyg, mestadels importerat från England. Som ersättning vävde man själv i halvyllekypert som detta är ett bra exempel på.
/Berit Eldvik 2008-01-08

Collapse text

Livstycke med långt skört i 1700-talsmodell, av halvylle i korskypert, med vit linvarp och täckande inslag av 1-tr. fint ullgarn randig i 3 röda nyanser, mörkblått, grönt och gult på vit botten.
2 framstycken/sidstycken med infällda breda skörtkilar i sidorna, 2 ryggstycken avsmalnande nedåt i ett skörtveck. Knäppning kant i kant med 8 par hakar och hyskor av järntråd. Foder av ljust linne i spetskypert.

Randningen är ett försök att efterlikna de utländska dyrbara kalminkerna som var på modet i den folkliga dräkten under senare delen av 1700-talet.
Berit Eldvik mars 2006

Collapse text

Livstycke av smalrandigt halvylle. Varp av grågrönt lingarn med inslag av strävt tunt redgarnsull i rött, svart och grönt med en tråd vitt lingarn i slinger med en svart tråd i varannan röd rand.
2 framstycken/sidstycken med tillsydd långsmal skörtflik i nederkanten i var sida, 2 ryggstycken avsmalnande nedåt i ett litet ryggskört med rundade skörtflikar som överlappar varann. I ryggsömmarna samt i framkanterna kanaler för träspröt sydda med vitt lingarn i förstygn och kedsjestygn. Likadana vita stickningar kring hals-och ärmhål samt som en sicksackbård i kedjesöm kring snörningen och framtill runt halsen. 5 par snörhål tränsade med vitt lingarn. Livstycket fodrat med tre olika randiga tyger i halvylle som samtliga sannolikt är återanvända bitar av äldre kjolar. Två är brunbottnade med smala ränder i rött och grönt resp, rött, blått och vitt. Det tredje är vitbottnat med ränder i tegelrött med bruna eller blå hoppor samt bruna/blå ränder Det ljusa tyget sannolikt en sommarkjol.
Anm. Livstycket trasigt på flera ställen, träspröten i ryggen borta och de i framkanterna brutna på ett ställe. Skadorna finns antecknade redan på tidigt katalogkort.
Intressant att kunna få 3 olika kjoltyger belagda på detta vis.
/Berit Eldvik 2008-02-20

Collapse text

Huvudliggaren:
"Lifstycke fr. Alsheda sn. Från förra århundradet. G[åva] af stud. v. Uppsala univ. Gustaf A. Aldén. Ank. 20/8 1875."

Livstycke av fint kamgarnsylle i 5-skaftad satin, varprandigt i schatterade nyanser av rött, blått, grönt, gult och vitt och med glättad yta s.k. kalmink. Varptäthet 25 tr/cm, inslag 19 insl/cm.
2 fram/sidstycken med infällda skörtkilar i sidorna, 2 bakstycken avsmalnande nedåt i 3 skörtveck. Knäppt fram kant i kant med 9 par hakar och hyskor, samtliga bortsprättade men rostfläckar visar att de varit av järn. Foder av oblekt linnelärft.
Anm. Flera materialskarvar under armhålen och på axlarna, även fodertyget skarvat. På båda framstyckena är en remsa av tyget infälld, som inte har någon funktion och som kan tyda på att tyget tidigare haft annan användning. De skarpa tvärveck som finns på ett par ställen är märken efter pressning i kalendreringsmaskinen för att få den glänsande ytan.
Slitet och solkigt, de ursprungliga starka färgerna ses inne i skörtvecken.
Kalminker av detta slag finns på åtskilliga prover i Berchs samling, se :1700-talets textil, Nord.mus. förlag 1990, sid 68 m.fl.
De blev moderna i folkligt dräktskick under 1700-talets andra del och eftersom det var dyrbara köpetyger användes de till högtidplagg framförallt bröllopskläderna.
/Berit Eldvik 2006-03-20

Collapse text

Tyget är ett rutigt helylletyg av strävt och fint kamgarn, vävt i tuskaft, varpen randig i svart, schatterade nyanser av rött samt ljusgrönt och inslaget randat i svart och rosa, tyget kallas kamlott.
2 framstycken/sidstycken och 2 ryggstycken avsmalnande i 2 rundade skörtflikar, ryggskörtet består av 4 öppna överlappande flikar. Dubbelknäppt med höger framstycke över det vänstra, 6 par små flata mässingsknappar med liten blomdekor, fästade på fodersidan med en sämskskinnsremsa. Knapphålen tränsade med blåsvart ullgarn. I midjan en hake och hyska. Foder av oblekt rätt grov linnelärft.
Anm. Slitet speciellt vid knapphålen.
Rutiga kamlotter var moderna under 1700-talets slut. Flera prover finns från 1780-90-tal i Bridewell museum, Norwich där stora mängder kamlotter vävdes för export. I det folkliga dräktskicket var de dyrbara köpetyger och användes till högtidskläderna. Knappast sannolikt att de som använde dem på 1790-talet var gummor, då var de säkert unga kvinnor som bar dem som brudlivstycke el. likn.
Det är mycket ovanligt med knäppning på kvinnolivstycken så tidigt som före 1800-talet, och modellen tyder snarare på en senare datering även om tyget är tidigare.
/Berit Eldvik 2007-11-09

Collapse text

Livstycke med skört, av rött kamgarnsylle, med flotterande blommönster på en tuskaftad bottenväv. 2 fram/sidstycken med infälld kil i sidan, 2 ryggstycken med skörtveck, vecken hålls på plats med 2 små snoddar. Materialskarvar vid axlarna. Dold knäppning fram med 5 par hakar och hyskor av svartlackerad järntråd, som ersätter äldre som av rostspåren tydligen varit av järn . Foder av grov och glesvävd tuskaftad linneväv.
Tyget kan sannolikt vara inköpt i Norge och importerat från England.
Anm. Ett mindre hål på vänster axel. Mörk fläck i fodret. Jfr med livstycke 2484.
/Berit Eldvik 2007-06-18

Collapse text