Ränder, rytm, riktning

En samling om 161 tygprover insamlade av Signe Widholm i Bergsjö, Hälsingland, mångårig meddelare till Nordiska museet, död 1974. Överlämnades tillsammans med uppgifter om varje prov till intendent Annika Österman vid hennes besök i Signes hem 1960. Proverna har monterats på 52 syrafria A4 pappersark i Nordiska museet med överföring av de uppgifter som AÖ antecknat. Arken är numrerade 1- 52. På varje ark mestadels flera prover beroende på storlek, de flesta proverna är i storlek ca 5 x 10 cm men flera är mindre och oregelbundna. Proverna är i första hand från klädesplagg och tillverkade i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet av kvinnliga släktingar till Signe, duktiga bondhustrur som spann både lin och ull till alla tyger de vävde. Det mesta är vävt i grundbindningar som tuskaft och kypert, men Signe och hennes mor Anna vävde även en hel del i 8-skaftade bindningar till klänningstyger. Det mesta är vävt till vardags- och arbetskläder såväl klänningar till kvinnorna som byxor, arbetsblusar och kostymer till männen.
Förutom tyger helt vävda av hemspunnet ullgarn resp. hemodlat och hemspunnet lin finns många i blandmaterial, i lin + ull eller lin + bomull, och allra mest tyger med bomull i varp och ullgarn i inslaget, som blev det allra vanligaste under senare delen av 1800-talet. Dessutom sådana helt i bomull.
Förutom tyger till kläder finns ett gardintyg, bolstervarstyger, ett överkast, några möbeltyger och 2 prover på halmmattor och ett väggspänningstyg.
Tygerna är vävda av 3 olika generationer, de äldsta av Signes farmor och mormor båda födda 1840, de flesta vävda av hennes mor Anna Greta, dennes systrar och svägerskor födda omkr. 1860- 1870 och de senaste av Signe själv född 1892, som hon vävde innan hon gifte sig.
Ett fåtal av tygproverna är fabriksvävda tyger, det gäller t.ex. några madrasstyger och ev. något finare klänningsylletyg. och det allra äldsta provet som är ett kamgarnstyg kallat kamlott som var modernt under 1700-talets senare del.
Det som gör samlingen representativ är att den visar på den mängd av hemvävda tyger för vardagsbruk som var typisk för en stor del av svensk landsbygd vid brytningstiden mellan självhushåll och industriprodukter. Den visar de beklädnadstyger som efterträdde den mer genuina folkliga dräkttypen. Kvinnornas vävkunnighet var ofta stor och lärdes från mor till dotter, vilket ebbade ut med Signes generation. Kommande generationer flickor lärde sig snarare på lanthushållssskolor eller folkhögskolor eller andra utbildningsanstalter.
/Berit Eldvik 2010-08-23

Collapse text

Väst i kort modell av randig bomullsrips i brunt och beige med invävd mönsterrand i den mörkbruna randen i ljusblått med vita "hoppor". Västen är tvärrandig med 2 framstycken och hög styvad krage av samma tyg, ryggstycke av fin oblekt linnelärft, foder av grov och gles linnelärft i ryggen och finare i framstyckena, 2 stolpfickor, dubbelknäppning med knapphål på båda framstyckena och 6 par mässingsknappar med Ångermanlands landskapsvapen med 3 liggande laxar.
Tygsorten finns under benämningen: Västtyg i flera av 1820-30 talets tygprovsböcker och har enligt uppgift använts som brudgumsväst 1824
/Berit Eldvik 2005-11

Collapse text

Tårtfat på fot, modell Turbin, från Reijmyre glasbruk. Ofärgat pressglas, pressad yttäckande konvex och konkav dekor av spiralvridna åsar som avslutas i en vågformad kant. Tillverkade runt sekelskiftet 1900.
/Cecilia Wallquist och Kersti Wikström 2010-12-16

Collapse text

Huvudliggaren:
"Tapet, 1 rulle, av papper, grågrön botten m. blå randning, tryckt ss föreg. /tapetstock 172.274/."

Utdrag ur bilaga:
"... maskin /tapetmaskin eg. anm./ tillhörig avlidne målaren Henzer kan få förvärvas av Eder."

Utdrag ur bilaga:
"... tapetmaskinen var konstruerad av gubben Henzer själv och han hade visst ej fått den färdig till belåtenhet."

Tapetrulle, gulbeige papper. Enfärgstryck i koboltblått mot papperets färg. Mönster med vertikala ränder grupperade, omväxlande bredare och tunnare.
Anm.: Skör, längsgående reva från ytterkanen.
/Marie Jansson-Lohse 2007-02-12

Collapse text