Ur "Svensk forntro och folksed i bild och ord", 1920, N.E.Hammarstedt, Stockholm. s.15:
"ÅSK-VIGG från Nås socken, Dalarna. N.M. 130, 665. Fig. 15.
Naturdanad, något tillspetsad, m ...
Ur "Svensk forntro och folksed i bild och ord", 1920, N.E.Hammarstedt, Stockholm. s.15:
"ÅSK-VIGG från Nås socken, Dalarna. N.M. 130, 665. Fig. 15.
Naturdanad, något tillspetsad, mörk sten. L. 0,097 m. Ink. gm int. N.keyland 1917. Det ansågs bra att förvara en sådan i huset. Nord. mus. inv. kat."
Ur "Svensk forntro och folksed i bild och ord", 1920, N.E.Hammarstedt, Stockholm. s. 14:
"ÅSK-VIGGAR
ÅSK-VIGGAR, tor-viggar eller tor-blegar kallas av allmogen i åtminstone de flesta av våra landskap i jorden funna stenåldersredskap, företrädesvis stenyxor, såväl borrade som även oborrade. men även andra om dylika mer eller mindre erinrrande naturformade stenar erhålla ofta denna benämning. Det troddes, att en sådan åskvigg nedföll vid varje åskslag, men nedträngde så djupt (sju alnar eller sju famnar) i jorden, att den först efter flera (vanligen sju) år kom i dagen. Dylika åskviggar tillskriver man ännu i åtskilliga orter stor kraft i flera hänseenden. Ofta skrapade man även pulver av dem för att använda det som läkemedel (jfr älvkvarnar och älvstenar)."
About the object
about
Ur "Svensk forntro och folksed i bild och ord", 1920, N.E.Hammarstedt, Stockholm. s.15:
"ÅSK-VIGG från Nås socken, Dalarna. N.M. 130, 665. Fig. 15.
Naturdanad, något tillspetsad, mörk sten. L. 0,097 m. Ink. gm int. N.keyland 1917. Det ansågs bra att förvara en sådan i huset. Nord. mus. inv. kat."
Ur "Svensk forntro och folksed ...
Ur "Svensk forntro och folksed i bild och ord", 1920, N.E.Hammarstedt, Stockholm. s.15:
"ÅSK-VIGG från Nås socken, Dalarna. N.M. 130, 665. Fig. 15.
Naturdanad, något tillspetsad, mörk sten. L. 0,097 m. Ink. gm int. N.keyland 1917. Det ansågs bra att förvara en sådan i huset. Nord. mus. inv. kat."
Ur "Svensk forntro och folksed i bild och ord", 1920, N.E.Hammarstedt, Stockholm. s. 14:
"ÅSK-VIGGAR
ÅSK-VIGGAR, tor-viggar eller tor-blegar kallas av allmogen i åtminstone de flesta av våra landskap i jorden funna stenåldersredskap, företrädesvis stenyxor, såväl borrade som även oborrade. men även andra om dylika mer eller mindre erinrrande naturformade stenar erhålla ofta denna benämning. Det troddes, att en sådan åskvigg nedföll vid varje åskslag, men nedträngde så djupt (sju alnar eller sju famnar) i jorden, att den först efter flera (vanligen sju) år kom i dagen. Dylika åskviggar tillskriver man ännu i åtskilliga orter stor kraft i flera hänseenden. Ofta skrapade man även pulver av dem för att använda det som läkemedel (jfr älvkvarnar och älvstenar)."
