Kvävemätare med tillbehör i portfölj. Utrustningen är emballerad i en rektangulär handtagsförsedd plywoodportfölj (a) med metallkanter. Inuti portföljen finns en inredning av neoprenplast med urtag för ett reaktorkärl med blandare och lock med manometer (b+), 3 gödselpåfyllare i olika storlekar (c-e) , en kemikalieskopa (f), en burk med reagensmedel (klorkalk) (g), samt en fosformätare (h) med tillhörande inplastad skala (i), och instruktionsblad (j).
Reaktorkärlet samt de tre gödselmåtten är tillverkade i rostfritt stål. Klorkalken förvaras i en tätslutande plastbehållare (tom). Kemikalieskopan är tillverkad av plast och fosformätaren, som mäter gödslens specifika vikt, är tillverkad i glas med en invändig ballast av fina blyhagel som ligger fixerade i en rödaktig plastmassa.
Manometern på reaktorkärlet har tre olika skalor som är korrelerade till de tre olika måttkärlen. Gödsel uppmätt med det minsta kärlet avläses på den blå skalan (0-4 Kg Natrium per kubikmeter). Med mellanstorleken av uppmätningskärlen används den svarta skalan
(0-10 Kg Natrium per kubikmeter). Med det största kärlet avläses resultatet på den röda markeringen (0-40 Kg Natrium per kubikmeter). Själva handhavandet av utrustningen beskrivs ingående i den medföljande manualen. I korthet tillgår testet så att gödsel blandas med vatten till flytande form. Klorkalk placeras i en vagga, som också fungerar som omrörare, skiljd från gödseln i det tätslutande kärlet. När vaggan vrides nedåt ramlar kalken ner i gödselbalndningen och reaktionen startar. Blandningen omröres en kort stund. Den reaktion som uppstår inuti kärlet visar kvävehaltens styrka genom manometernvisarens läge på de olikfärgade skalorna.
Provningsutrustningen togs fram i slutet av 1970-talet och kom i detta skick i produktion runt 1982. En av de dåtida återförsäljarna var Alfa-Laval, där givaren Johannes Schmekel var en av cheferna.
Skälet för framtagningen av kvävemätaren var att den begynnande miljörörelsen krävde att man på ett bättre och enklare sätt skulle kunna fastställa stallgödselns innehåll av natruim och fosfor. Tidigare hade man endast kunnat utföra dessa tester genom att skicka gödselprover till utvalda laboratorier, varifrån svaren återkom efter viss tid.
Idén med denna utrustning var istället att lantbrukaren hemma på sin gård skulle kunna ta ett antal gödselprover och få fram ett antal närmevärden för att på så sätt ferhålla ett medelvärde på kväveinnehållet i gödseln. Samtidigt som denna utrustning togs fram utvecklades gödselspridare så att gödseln kunde tillföras jorden med en någorlunda kontrollerad spridningsbild.
Slutmålet var att lantbrukare skulle kunna gödsla sina åkrar med en bestämnd mängd gödsel av känd kvalité för att inte ytterligare bidra till övergödningen av åkrar och fält. Enligt givaren Schmekel var konstruktionen mindre lyckad eftersom de inte sålde mer än några få exemplar från Alfa-Laval. Enligt tillverkaren är det en bra konstruktion som säljer bra. Årligen, sedan 1982, säljs ett hundratal kvävemätare till ett trettiotal olika länder. Kvävemätaren fick även en guldmedalj 1985 i samband med den årliga mässa som anordnas av Salon International du Machinism Agricole i Frankrike.
Idag (2007 )tillverkas en modernare variant av utrustningen benämnd Nova Mk3. Den är idag i huvudsak tillverkad i formgjuten hårdplast av legotillverkare i Tyskland. Själva monteringen av provningssatsen samt leverans av densamma hos företaget Agros i Lidköping. Nova Mk3 ligger i en lättare och smidigare portfölj än den nu förvärvade kvävemätaren ligger i.
En senare tillkommen produkt är en mätare för att bestämma kvävemängden i jord, med namnet Terra Test.
Idag säljs Agros produker i Sverige, USA, Canada, England, Tyskland, Danmark och Norge. På ett väl synligt ställe på deras hemsida, www.agros.se, är det angivet att Agros endast säljer sina produkter till demokratiska länder.
/Johan Åkerlund 2007-10-11
1 comment
Lite fel i texten. Jag kan på begäran rätta till felen.
Ingen kan mer om produkten
Claës Englund, January 30, 2016