Samling av allmogesoldater på ett gårdstun. På en öppen gräsbevuxen plats inramad av timrade byggnader med torvtak står en samling allmogesoldater. Männen, som står i grupper och talar med varandra, bär hugg- och stickvapen, spjut, hillebarder, svärd pilbågar och spikklubbor. I förgrunden till vänster två män med metallbrynja oc...
Samling av allmogesoldater på ett gårdstun. På en öppen gräsbevuxen plats inramad av timrade byggnader med torvtak står en samling allmogesoldater. Männen, som står i grupper och talar med varandra, bär hugg- och stickvapen, spjut, hillebarder, svärd pilbågar och spikklubbor. I förgrunden till vänster två män med metallbrynja och hjälmar. Till höger en äldre man och en ung pojke som bevittnar samlingen. Signatur i det nedre högra hörnet: "OLLE HJORTZBERG 1935". Inglasad med gråbrun och guldmålad träram.
Baksida:
Pappersetikett:
"Lärarstiftelsen 1028
Sveriges Allmänna folkskollärarförening
Stiftelsen SAF
HJORTZBERG, Olle 1872-1959
Dalkarlar samlas under Gustav Vasas frihetskrig"
Svart stämpel: "SVERIGES LÄRARFÖRBUND"
Pappersetikett: "STIFTELSEN SAFs KONSTVERK NR 22"
Ögleupphäng med ståltråd.
Till v. på ramens baksida liten rund orange etikett med nummer "36".
Anm.
Revor i papperstejpen som håller baksidan.
/Maria Maxén 2024-02-28
Sekundär, Etikett: Lärarstiftelsen 1028
Sveriges Allmänna folkskollärarförening
Stiftelsen SAF
HJORTZBERG, Olle 1872-1959
Dalkarlar samlas under Gustav Vasas frihetskrig
Sekundär, Etikett: STIFTELSEN SAFs KONSTVERK NR 22
Primär (osäker), Annat (stämpel): SVERIGES LÄRARFÖRBUND
Original till skolplansch. Gouachen har utgjort underlag till skolplansch använd vid undervisningen i svenska skolor under 1900-talet. Trycktes som skolplansch av P. A. Norstedt & Söner. Tryckt skolplansch finns: NM.0293550+.
Konstnären Olle Hjortzberg (1872-1959) var en svensk målare, illustratör och grafiker. Lärare vid Konsthögsolan 1909, professor 1922 och direktör 1920. Han har utfört ett flertal målningar som underlag för skolplanscher.
Skolplanscher började användas i undervisning i de svenska skolorna i slutet av 1800-talet. År 1900 kom en ny normalplan för folkskolan som betonade åskådlighet i undervisningen. Med hjälp av svarta tavlan, bilder, planscher, kartor, modeller och laborationer skulle barnen ta till sig kunskap bättre. Bilderna på planscherna visar sådant som ansågs vara viktigt för eleverna att kunna. Innan skolplanscherna började användas fanns det väldigt lite bilder i skolan. Skolplanscher var vanliga i folkskolan i Sverige från 1890-talet till 1970-talet.
